- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Trettiofemte årgången. 1899 /
301

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lit ter atur anmälan.

301

som i öfverensstämmelse med sin uppfattning af didaktiken
såsom en receptsamling för allehanda utvärtes ting, i första
rummet bedömma en lärares skicklighet efter hans förmåga att
handskas med detta hjälpmedel — det är ju äfven så särskildt
bekvämt att rida upp på en sådan käpphäst. Frågeställningen,
säger man på detta håll, är för undervisaren hvad
fingersättningen är för pianisten. Och liksom nu många af våra
piano-klinkare låta spelets konst gå upp i fingerfärdighet, så tyckas
ej få vara af den meningen, att undervisningskonsten framför
allt består i skicklighet i frågeställandet.

Äfven om den anförda bilden är föga lyckad — och för
att inse det behöfver man hvarken vara mycket musikalisk eller
mycket pädagogisk — döljer den dock en sanning, som
uppenbarligen icke står fullt, klar för dem, som i sitt förakt för slikt
skolmästeri anse sig kunna mer eller mindre åsidosätta frågans
elementära teknik. Bättre än genom den nämnda jämförelsen
framkommer kanske denna sanning, om man påminner sig hvad
€tt rätt sätt att fråga betydt och betyder för den vetenskapliga
forskningen. Hvar naturforskare vet, att om de frågor till
naturen, som kallas experiment, äro entydiga — men också endast
då — kan han räkna på att få brukbara svar. Och
spekulationens historia visar, hurusom lösningen af ett vetenskapligt
spörsmål alltid hänger på det närmaste samman med dess
formulering. På liknande sätt förhåller det sig vid undervisningen :
ett första villkor för att få ett riktigt svar är att ge en riktig
. fråga. Skillnaden är blott, att saken här blir så mycket
kvistigare, som enligt en modern uppfattning af undervisningens
bildningsuppgift undervisningsfrågan för att verkligen förtjäna
detta namn icke utan vidare får anses lyckad endast därför att
den framkallat ett riktigt svar.

Tydligt är i hvart fall, att frågandets konst förutsätter icke
blott förtrogenhet med undervisningsämnet, utan också ett visst
mått af genom eftertanke och öfning vunnen pädagogisk takt.
Att den har sina svårigheter, visar sig bäst på nybörjarens
klumpighet. Kanske kunde det tyckas, som borde den egna
erfarenheten vara en tillräcklig borgen för framsteg, enär ju
lärjungarnes svar för läraren äro ett godt prof på hur pass
han lyckats med sin fråga. I själfva verket är emellertid denna
erfarenhet^ högst opålitlig och otillfredsställande. Den visar
endast, huruvida han uppnått hvad han åsyftat — om han också
ställt sitt syfte högt nog, blir en helt annan sak. Mången
anser sig ha uppfyllt ali rättfärdighet, om han blott lyckats
.göra sig förstådd — liksom om inte med pojkars kända förmåga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:40:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1899/0305.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free