Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
370 Om trestafviga ords användning i vers.
Sådant förekommer, det är sannt, oftast i
versslutet, men i de af medeltidens latinska hymner, som
äro rytmiskt lika inrättade som förestående
Aurelian-ska tidens soldatyisa, förekommer dock sådan delning
af trestafviga äfven annorstädes uti versen — (om
också på långt när ej så ofta som i versslutet).
Så lyder t. ex. i sången om det himmelska
Jerusalem, 7:de strofens 3:dje halfrad:
I Prote-\ge, con-|serva | clemens |
Das Hymnar der Abtei Moi s sac, im 10. Jahrhundert, nach
einer Handschrift der Ko s si ana, herausgegeben von Guido
Maria Dreves, Leipzig 1888, pag. 73, strof 7.
Som man finner, är den accentlösa stafvelsen:
-ge, inuti versraden där infogad såsom taktbegynnelse
(ictusstaf velse).
Någon möjlighet att skylla på qvantitativ längd
finnes ej heller, enär den i sig sjelf korta stafvelsen:
-ge, icke står i position.
Hymnens infogning af: "protege" uti sagda rad:
I Prote-\ge con-| serva | clemens |
är således enahanda som Tegnérs infogning af:
"Indien", uti "Skaldens hem"
Med I Bacchus | Indi-\en han | vann |
Hvad jag kallat: 1 y2 taktsättet, | ss | s, har
således antagligen mycket gamla anor.
§ 19.
En supposition.
Om, såsom jag i det nästföregående framkastat,
den germaniska tvåstafstaktiga versifikationens
grund-karakter härstammar ifrån de senromerska
accent-verserna, så är ej omöjligt, att däremot den fransyska,
på stafvelseräkning grundade versifikationen, med
taktslag på sista takten i raden (rimmet), och i vissa fall
på något bestämdt ställe inuti versen, härstammar —
via Massilia — från de Bysantinska, s. k. "politiska"
(— borgerliga) verserna.
Om dessa "politiska" verser se t. ex. W. Christ,
Metrik der Griechen und Römer, Leipzig 1879, pagg.
401—404.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
