Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
374
Om trestafviga ords användning i vers.
lång och två korrta, kallad Dactylus, en lång och
en korrt, kallad Trochæus, en kort och en lång,
kallad Jambus, två långa, kallad Spondeus o. s. v.
Wi wete ock, af deras qvarlemnade verser, hwilka
stafwelser som varit långa eller korrta, tillika med
hela versens sammansättning af sina behöriga Pedes
och efter denna Mechanismen kunne wi hopsätta
sådana verser, lika väl som de; men wi bedrage oss
högligen, när wi, såsom månge förmena, ännu tiltro oss at
höra och uttala dem på samma sätt: och än mer, då wi
likaledes förmene, at wår nu warande lefwande
versification är byggd på samma grund. Wi wete i sanning
nu mera ej hurudan en lång eller korrt stafwélse hos
dessa ur döda folkslagen war: wi haf we förlorat måttet
därpå, och uttale dem nu efter wårt mått, som är af
en helt annan natur än deras, liksom om den ene
mäter et stycke tyg med aln och den andre efter
wigten.
Det är intet twifwel, at icke hwar stafwelse i
wåra lefwande språk äfwen fordrar i uttalandet når
gon tids längd, ty när man framsagt några tusen på
en gång, så är t. e. en time all, då någon tids del
ofelbart upgått til hwardera. Det kan wäl ock wara,
at man stundom framsäger den ena stafwelsen något
fortare eller långsammare än den andra, som tyckes
wara märkligt i några ord, men i andra aldeles icke.
Huru ock därmed må wara, så är likwäl det wisst,
at wi ej gifwe någon akt därpå, hafwe ännu mindre
något wisst mått i örat därtil, och aldraminst fråge
wi egentligen därefter i wår Wers-konst.
Förmodligen måtte deras uttal, som mätt längden
af stafwelser, warit mycket långsamt emot wårt.
Wårt åtföljer däremot i det närmaste sjelfva
andedrägten eller lungornas rörelse: inom hvar andedrägt
utsäge wi twå eller tre stafwelser, som orden kunna
wara långa til, och höje därwid rösten mer eller
mindre, gemenligen på hvar annan*), genom (et starkaie
*) Denna åsikt, eller att vi accentuera »hvarannan stafvelsen
är uppenbarligen en föreställning, hemtad från den tvås t af s taktiga
versen.
Förledd däraf, glömmer han de mångtusende trestafviga hufvud-
b B
starka på första, bistarka på andra, s s s, s s s.
H H
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
