Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Regnér.
408
För att däremot påpeka blott en enda af de
förvirringar — men en viktig — hvartill detta olyckliga
sätt att kläda våra nutida accentförhållanden i romersk
toga leder, vill jag bland de exempel å "spondé", som
han anför påpeka det sista "glad stund". Här
framträder nämligen särdeles bjärt olägenheten af Regnérs
benämnings- och beteckningssystem. Tecknet: —,
skall enligt hans system beteckna accentstafvelse.
Orden "glad stund" ha båda två accent; alltså
betecknar han deras accentvärde med: — —. Samma
beteckning betyder i antik metrik en spondé. Två
nomina, båda med hufvudstyrka och lika stark
sådan, bilda dock icke en tvåstafvig takt, utan två
enstafviga takter, enär ingen enkel takt kan ha två
lika starka ictus. Här ha de antika tecknen förvillat
t. o. m. hans egen skarpsinnighet.
Jag afstår från att granska de öfriga
versfots-exemplen, helst det vore orättvist, att mycket undra
på, att denne, i så många andra afseenden framsynte
förf. likväl här och där halkade omkull på den nämnda,
så slippriga förblandningen af accent och kvantitet.
Hvad jag yttrat har blott varit för att gifva ännu
ett bevis för nödvändigheten af särskilda namn och
tecken för styrka, svaghet, t. ex. de af mig föreslagna:
s, s, och särskilda för längd, korthet: —,
Det står ju för öfrigt än i dag ej bättre till äfven i de
nyaste versläror, som försökt sådant bruk af antika^kvantitativa
namn och tecken för moderna accentförhållanden.
När jag säger »det står ej bättre till», borde jag snarare
utropat »ruit in pejus!» Må man t. ex. läsa Danmarks nyaste,
tongifvande metrikers, Ernst von der Reckes, Den danske
Vers-kunst, Kjöbenhavn 1881 (således 80 år yngre än ’Regnérs
arbete). Han nöjer sig icke med Regnérs nyss uppräknade
versfötter, innehållande, 2 och 3 stafvelser.
Hans stolthet är: »En bevidst Anvendelse af Choriamben»
(Speciel Metrik, sidd. 31—33.) Denna hans »Anvendelse»
består dock blott i sådan taktslagsförflyttning, som här i §§ 27
och 28 omhandlats. Detta hindrar ej, att de exempel verser han
anför, äro väl gjorda!
Utom choriamber vimlar boken af jonici, pæoner, epitriter
m. m., och när han kommer riktigt i farten, ger han oss t. o. m.
till lifs sådana sen-klassiska terminologiska vidunder, som meso-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
