- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Trettiofemte årgången. 1899 /
494

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

494

Om trestafviga ords användning i vers.

§ 45.

Något om beviskraften hos de i § 44
anförda exempelverserna.

Inledning. Sedan jag nu, i nästföregående §, i
tid- och författarföljd anfört exempel å infogningen af
de trestafviga bistarka på tredje i modern vers, i
hvilken ingå trestafviga takter, vill jag här, på samma
sätt som jag gjorde med de bistarka på andra i § 34,
så att säga sortera exemplen efter deras ställning i
versen och deras däraf följande beviskraft.

Rubrikerna måste dock här bli olika mot dem i § 34.
Det trestafviga kraftigt bistarka på tredje
befinner sig i vers, som — med undantag af möjlig
upptakt samt versslut — består af idel trestafviga
takter. Sådana äro de allra flesta i den äldre
literaturen förekommande exempel; emedan där mera
sällan nyttjades vers af blandade tre- och tvåstafviga
takter. Här anförda exempel (inuti versraden) från
vers af idel (inuti versraden) trestafviga takter äro:
L. Jonæ’ I fröjdefull | ; Lidners | svafvelregn | ; Fru
Lenngrens I mödosamt |, | ättehög |, | ryktbarhet [, | tankesprång |, \ jern-,
likhet I ; Lings | silfver gr an |, | himmelsblå | ; Wallins | helgedom | ;
Tegnérs | Tålamod |.

Man torde finna, att om i sådan vers sådant ord
af skalden önskades på sådan plats, så hade han
intet val. Det måste infogas med taktvärdet | sss |.

Det trestafviga kraftigt bistarka på tredje
bildar versslut med enstafvig sluttakt (manligt
rim). I sådan ställning befinna sig:

Lings I vinter-\natt, | kämpa-\hand; Viktor Rydbergs |
menskovän, \rosen-\gård; Wirséns | Danne-\brog; Melins | sommar-1
bris y I vinter-\hamn.

Man torde finna, att om sådant ord af skalden
önskades på sådan plats, så hade han intet val. Det
måste infogas med taktvärdet | ss | s.

Det trestafviga kraftigt bistarka på tredje är
anbragt i vers, som — med undantag af möjlig
upptakt och versslut — består af blandade
två-och trestafviga takter. I sådan vers och inuti
versen befinna sig:

Wallins | egendom |, | fastebref |, | salighet |, | salighets | ;
Tegnérs | ville-\ bråd är det|; Malmströms | mödosam | ; Viktor

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:40:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1899/0498.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free