Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om språkundervisningen inom de
humanistiska läroverken.
Föredrag i Svenska humanistiska förbundet af
C. Y. Sahlin.
Enligt mångas mening upptager språkundervisningen
inom de allmänna läroverken allt för stor del af lärotiden.
I icke ringa mån grundar sig denna mening på ett
underskattande af språkundervisningens värde. Hos många andra
finnes en motsatt mening, emedan de anse
språkundervisningen framför undervisningen i andra ämnen kunna främja
hvad för dem gäller såsom hufvudmomentet i våra allmänna
läroverks uppgift nämligen högre allmän bildning. Dessa
måste då ock anse den språkundervisning, som i främsta
rummet egnar sig åt nyssnämnda uppgift, vara den
väsentliga för ifrågavarande läroverk och särskildt för de mera
afgjordt humanistiska. I den nu antydda
meningsskiljaktigheten har jag funnit en anledning att till ämne för mitt
föredrag taga denna för de humanistiska läroverken
väsentliga språkundervisning och att hufvudsakligen fästa mig
icke vid hennes metod utan vid det bildnings värde, som
hon eger genom sitt innehåll och sin omfattning.
Ytterst beror språkundervisningens värde på språkets
natur och förhållande till det menskliga medvetandet.
Derför har jag att göra början med en allmän karakteristik af
språket. Dervid inskränker jag mig till talspråket och det
dermed nära sammanhängande skriftspråket, enär dessa
språkformer äro de normala och ensamma äro föremål för
undervisning i de allmänna läroverken.
Det grunddrag hos språket, som först bör framhållas,
är dess systematiska form. Denna röjer sig redan i
ordbildningen och det genom henne gifna ordförrådet samt i
de särskilda ordklasserna och ordböjningarne, vidare i satsens
byggnad och slutligen, då språket kommer till användning
vid en mera utförlig och planmässig framställning, i dennas
disposition och komposition. I hela den sålunda uppförda
språkbyggnaden märkas språkformer och språklagar, som
Pedagogisk Tidskrift 1900. 1. 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
