Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
Ett och annat om decimaler. 52
0 (graden) inom en liten cirkel, och på liknande sätt anges
genom ett tecken den sista siffrans betydelse i andra fall.
Sålunda äro att märka följande sätt att skrifva, hvilkas
betydelse vi angifva med nuvarande decimalbeteckning:
523® = 523
57034® = 5,7034
56© = 0,56
345© = 0,0345.
Decimalkommat hade nämligen då ännu ej kommit till
användning. Additionen går så till, att siffror, som skulle
hafva samma tecken, sättas under hvarandra. Vid
subtraktionen förvandlas talen till samma tecken, därigenom att
man tillsätter nollor och ökar tecknet med lika många
enheter. Vid multiplikationen får man den regeln, att
man skall addera faktorernas tecken. När division skall
ske, böra tecknen subtraheras, men därvid har man att se
till, att dividendens tecken icke är mindre än divisorns, i
hvilket fall man måste öka tecknet liksom vid subtraktion.
På samma sätt som Stiernhielms uppslag till nya mått
föll i glömska och vanhäfd*), så försvann ock
decimalräkningen ur de vida obetydligare läroböcker, som under de
följande tiderna blefvo de herskande vid skolorna, och man
kan säga, att räkningen med decimaler varit vid
skolundervisningen bortglömd, ända tills den under 1800-talet åter
bragtes å bane genom den då å nyo uppdykande frågan
om måttsystemets reformering.
Räkning med decimaler.
Låter man det s. k. decimalkommat i ett tal bestämma
de enheter, som de särskilda siffrorna beteckna, så att siffran
till venster om kommat anger grundenheten samt siffrorna
till höger tiondelar, hundradelar, tusendelar o. s. v. i
ordning, så har man det decimala eller dekadiska
talbeteck-ningssystemet utvidgadt och fullständigadt, och därvid
betecknar hvarje siffra en enhet, som är tio gånger så stor som
den följande siffrans och tiondelen af den föregående siffrans
enhet.
Att nu addition och subtraktion försiggå på samma
sätt som vid räkning med hela tal, faller af sig sjelft, blott
att man låter motsvarande enheter stå öfver hvarandra, d.
*) Se uppsatsen »Om metersystemet och mätning» i förf:s
lilla bok: Populär matematik. Stockholm 1898.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
