Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
71 Runebergs språkbruk.
med: crusta in ni ve, och skare med: agmen). »Min araber»
(S I: 337) visar äfven ålderdomlig form, likaså spjälar (S
II: 431; Sahlstedt) vanligare spjälor. En halmkärf(ß I: 191)
har kanske samband . med isl. kerf, som likväl är neutr.
liksom norskt kjerv (se Aasen).
Af pluralformer må påpekas: rätter (rättigheter, S II:
348) och kaffen (kafferep, S II: 70, se T. 193!)
Synkoperingar af ändelsevokalen, som i Finland
tilllåtas i högre stil, men i hsva endast motvilligt tålas i skrift
visa skoln (S I: 362, förutsätter den gamla mask. formen
skolen ss. hos Tegnér) och spanmåln (E I: 153) samt det
sällsynta altar’t (S I: 408); fjärtarna (E I: 249 i prosa)
öfverraskas Genral (S I: 185 m. fl.) följer den vanliga svenska
synkoperingslagen i trestafviga ord med hufvudtonig ultima.
Arkaisk är den bestämda pluralen törnen istf. törnena (S
I: 119):
Snart skall vanan — — — —
med milda händer blomsterhölj a törnen
af hennes olycksaliga förbund.
Närmanden till talspråket äro formerna »närmare ugn»
(= ugnen, S I: 147) och »en bölja i ocean» (= oceanen, S
I: 67). Liknande former finnas långt tillbaka i tiden, utan
att principen ännu genomförts.
Af metriska skäl torde ha föranledts bindevokalerna i
sammansättningarna ynkerygg (S II: 215) och studentasläkten
(E I: 76) och s-kompositiven af adj. tveeggad i tveeggssvärd
(S I: 407); hertigsborgen (S I: 314) och stallstak (E I: 136)*)
äro äfven att märka.
1 genushänseende förtjäna påpekas: br or skapen (E II:
110; jfr Fr. Tamm, Om Avledningsändelser hos sv. substantiv,
Upsala 1897 sid. 13), och blod, som vacklar mellan dengenus.
och neutrum hos svenska förf.; hos Runeberg oftast mask.
(S I: 19, 261; II: 125) men äfven neutr. (S I: 257, E II:
194) (jfr T 192). Förblandning af kasusformer visar af
nåder (S I: 294). Finlandism är prepositionsuttrycket »sätta
något till pappers» (E II: 276), individuellt eller dialektalt:
»Nu till arbets/» (S II: 229).’ Erinringar om talspråk har
man i: »att sHa far orkar prata!» (E I: 179) och kanske i.
baklänges (S I: 202). Likaså i gain (S II: 199; E II: 58,.
162, 193) och galnskap (S II: 241, E II: 203). Finlandism;
*) Jfr stallsvägg (Finska novell, e. 56) och stallsknut,
Ahrenberg, Österut 16.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
