Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76
Runebergs språkbruk.
men: »nästvikne september» (E II: 337), nödhosta (S I:
485;-hosta för att skjuta opp ett svar, låtsas hosta), ojämna (»ett
svärd oj ämnat hans hull» S II: 80), oskär (oskärad S II:
275), okränklig (S II: 462), oförnimlig (S II: 463), oförlikligt
(våldsamt, utan like E I: 141), omgång: »utan vidare
omgångar» (omständigheter, E I: 129), oform (dålig form, E I:
361), »Gamla Elsa kommer just nu oppkrasslandes» (krasslig
gående hitopp, E I: 163* exempel på talspråk), pluggar
(»förbud eller pluggar», skolslang S I: 433), finlandismen
passlig (passande, lämplig, S II: 43,. E II: 292), roderman
(ror(s)man, styrman, S I: 418), rotfattig (S I: 177, II: 27),.
dialektordet rya (filt, »vepa*)», S II: 9 ; Lundells ordlista har
ordet utan anmärkning; Dalin: groft täcke af häst- eller
nöthår), finlandismen rörtofs (vassvipp S II: 25)**), ränker
(S II: 6; på seldon), det reflexa skenet (E I: 129),
rat-gammal (E II: 68 ; så gammal att hon därför ratas),
finlandismen saktlig (S I: 236, Sahlstedt, allmänt i danska), samfödå
(S II: 357), finlandismen skrimia (i betydelsen skida S II:
21, 26), skening (tillfälligt, vanligen skenande, S I: 432),..
bedyrandet »åh, stickor heller» (S II: 199), skälmeri (S II:
208), söleri (S II: 211), br ef upp snapperi (S I: 189), sneda
(»sneda sina vargskinnsmössor» = sätta på sned, S I: 320)r
skrämma (skramla? ingår i fågelskrämma, S I: 460),
stampsäck (tomsäck? S II: 10), sotlabba (sotig kvinna S I: 441),
skralskjuten (skad-, E II: 10), störttårar (E I: 129), sof musik
(E I: 55), smalieter (E I: 293), arkaismen »med viljan sår»>
(sårig S II: 194), tagelbepinnad (S II: 18), toppridare
(S’IL 210; af topprida), tvinig (S II: 249), tal-gill (S II: 317)^
tviskinn (S I: 439, väl af int. tvi och skinn), finlandismen
tillgång som värbalsubst. till »det går till», = förlopp, (E II:
67, S I: 477), vintra (= tillbringa vintern S I: 412), ett
vexelhjälpsamt lyftande (E I: 269), öfver dr ott (ar) (S II: 261),,
öknämna (S I: 433), öfvermåttlig (E I: 114), öfverögna (S I:
457), det tillfälliga: »susande och dusande» (E II: 322).
Jag öfvergår så till olikheter med det hsva språket i*
fråga om ords betydelse och konstruktionssätt.
Finlandismer äro dessa tidsuttryck: sista somras (E II:
399; i somras, förra sommarn), i föråras (i förårs, i fjol,,
E I: 160), i sista natt (i natt, förra natten, i natt som var,.
S I: 473). •
*) Ahrenberg, Med styrkans rätt 59, äfven i sv. dial.
*•) Uttalas vanligare rötofs, enligt benäget meddelande af
doc-H. Pipping. Jfr växlingen rö och- rör S: 14.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
