Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
246
Empirisk och rationell psykologi. 248
»naturligt» ur psykologisk synpunkt. Ur denna är det nog
mest naturligt att icke behandla alla känslor i en hufvuddel,
utan i hvarje hufvuddel behandla de känslor, som utgöra de
individuella och subjektiva sidorna i de där framställda
funktionerna. Endast därigenom kunna de flesta och mest
betydelsefulla indelningar af känslorna vinna sin rätta och,
naturliga belysning. Hvad angår det för alla känslor lika
och gemensamma, så är detta otvifvelaktigt närmast att
betrakta såsom en »teoretisk» bestämdhet: man »erfar» ju
sina känslor (se ofvan !). Låtom oss nu tillse, till hvilken
grad »de estetiska funktionerna» äro oberoende af de
»teoretiska» och »praktiska»! Att »lek» och »allvar» innebära
verksamhet efter vissa gemensamma och såtillvida
»väsentligen samma psykologiska lagar» (v. Schéele, Det mänskl.
•själsl., s. 117), hindrar naturligen för ingen del, att hvardera
verksamheten har sina special-lagar — i och med de olika
ändamålen — och måste fattas såsom väsentligen olika
processer, ej blott ur praktiskt-filosofisk, utan ock ur
psykologisk synpunkt. Det är en gifven och klärt fattbar psykisk
skillnad mellan »ansträngning» och »förströelse», såsom
ofvan påpekats. Denna skillnad innebär olika förhållanden
mellan funktionerna ända in i det speciella. »Formen
(verksamhetssättet) i det æstetiska är det hufvudsakliga»
{Bostr. Skr. II, s. 307), I anslutning till denna uppfattning
och med anknytning till vissa sidor i det bildade
föreställningssättet har G. Y. Sahlin dels i sin afhandling »Är
det sköna rent?» dels i offentliga föreläsningar h.-t. 1890
närmare fixerat den estetiska förmågan och verksamheten.
Inom det estetiska området i själslifvet framträder en
utveckling, som består i en fortgång " från (relativ) oformlighet
och formlöshet successive till formriktighet och formrikedom,
formsäkerhet och formfulländning. Den form, det gäller,
är icke den logiska, den stränga .konsekvensens, utan den
åskådliga formen, bilden i vidsträcktaste mening, som är
till genom människans egen bildskapande verksamhet.
Alltså åsyftas ytterst den fulla och fria utbildningen af lefvande
bild. Sålunda är ock den estetiska förmågans högsta art
»skönhetssinnet», men i sin helhet är hon att beteckna som
»formsinne», eftersom »sinne» kan hafva såväl teoretisk som
praktisk riktning (»skarpsinne», »egensinne») och syftar på
uppfattning och behandling af det åskådliga i den mest
omfattande bemärkelse. »Formsinnet» både uppfattar och
åstadkommer bilderna. Den estetiska verksamhetens
fullkomlighet (fulla aktualitet, uppnående af sitt mål) består
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
