Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om förhållandet mellan subjekt och predikat i nusvenskan. 271’.
af båda slagen i förhållande till subjektet gemensamma:
konnexionen.
Man har visserligen sammanfört aktiv och passiv
betydelse under ett gemensamt begrepp »genus», men dels har
detta begrepp, för så vidt förf. känner, aldrig till sin
innebörd positivt utretts, dels gäller det naturligtvis endàst om
de verb, hvilka kunna förete denna betydelsemotsats
(akti-vum-passivum).
Detta begrepp är därför icke identiskt med
konnexions-begreppet, som på intet vis är inskränkt till de satser, på
hvilkas predikat genusbegreppet kan tillämpas. Den
följande undersökningen kommer sålunda att bl. a. bestämma,
hvilken plats bland konnexionskategorierna
genuskatego-rierna intaga.
Det har af flera skäl synts lämpligast att vid
utredningen af de olika sätt, hvarpå subjekt och predikat träda i
förhållande till hvarandra efter de olika
konnexionskategorierna, utgå från subjektet och framställa de olika sätt,
hvarpå detta vid de olika kategorierna bestämmes. Uppsatsen
handlar således, när man ser saken från denna utgångspunkt,,
om subjektets status*).
§ 1. Om psykologiskt subjekt och predikat.
Den första uppgift, som möter, blir sålunda att
fastställa, hvad som är subjekt och hvad som är predikat. I
denna fråga ha som bekant de mest olika meningar gjort
sig gällande**).
Striden har särskildt stått därom huruvida det finnes
eller icke finnes någon skillnad mellan psykologiskt och
grammatiskt subjekt, respektive predikat. Bland de ifrigaste
kämparna mot hvarje sådant särskiljande märkes Marty, som
tagit till orda däremot i en mängd tidskriftsartiklar***). Marty
rör sig emellertid med ett alltför otillräckligt språkligt
material och hans filosofiska konstruktioner verka icke häller
öfvertygande.
•) Om begreppet status se Noreen, Vårt modersmåls gramiru
och dess indeln. 1898, där det s. 9 definieras. Med status menas i
korthet den ställning i betydelseafseende, i hvilken ett ord står i
förhållande till ett annat, med hvilket det förknippas genom en
kategori.
**) Se Paul, Princip, der Sprachgesch.3 1898, kap. 6 och den
där anförda litteraturen.
Särskildt, märkes artikeln i Arch. f. system. ]?Hllos. XXX^
174 ff. A sid. 182 preciserar förf. tydligast sin ståndpunkt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
