- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Trettiosjätte årgången. 1900 /
291

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Om förhållandet mellan subjekt och predikat i nusvenskan. 291’.

Ex.: »Men Bjelboätten är dock Bjelboätten» (Frg St.,
12), »Får jag lof att presentera: detta är min bror adjunkten».
»A, nu känner jag igen djuret, det är ju Lukas». »En
triangel är en tresidig, rätlinjig figur».

Hit föras äfven satser af den allmänna formeln a =
b -f- c d t. ex. »Hela hans klädsel utgjordes af (utgjorde)
<en nattrock, en rökmössa och ett par tofflor».

§ 7. Status classificationis.

Status classificationis är det förhållande, som äger rum
mellan subj. och pred., när predikatets funktion är att
an–gifva subjektet antingen såsom fallande inom predikatsf
öreställningens sfer eller såsom omfattande
predikatsföreställ-ningen*).-

Ex. »Eken är ett löfträd». »Hästen tillhör våra
nyttigaste husdjur». »Löfträdens stora grupp omfattar
naturligtvis eken som ett underordnadt släkte».

§ 8. Status proportionis.

I »bildlika» satser stå subj. och pred. i ett alldeles
särskildt förhållande. Om jag t. ex. säger »Tala är silfver,
men tiga är guld» eller sjunger »Mitt lif är en våg etc.»,
menar jag naturligtvis icke, att- subjektet är identiskt med
predikatet eller att det ena faller inom det andras omfång.
Min afsikt är helt enkelt att angifva, att subj. och pred.
ingå som led i ett proportionsförhållande. Meningen är
således i förra exemplet »Tala: tiga = silfver: guld», i det
senare »Mitt lif : x = en våg:æ». Det x, som solverar
den sista ekvationen är då som författaren i fortsättningen
af sin dikt utvecklar orolighet och flyktighet.

De föreställningar, som sålunda ställas i förhållande
till hvarandra, kunna såsom redan af dessa exempel synes
Tara mer eller mindre utförligt angifna. Ju lättare och
tydligare det utelämnade trots formens knapphet framstår
för läsaren eller åhöraren, desto mera »slående» är bilden.

Ett nödvändigt villkor för att en sats skall uppfattas
som bildlik är dock, att det för medvetandet står påtagligt,
^tt predikatet endast på grund af ett proportionsförhållande
kan tilläggas subjektet som bestämning.

*) Detta senare förhållande mellan subj. och pred. har
undgått Paul, se Principien3, 112.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:40:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1900/0295.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free