Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
322
Gemensam eller skild undervisning. , 315
senare en dylik sjette klass skulle vara af mycket stor
betydelse, ja rent af förskaffa dem sin fullt berättigade
existens som själfständiga läroverk. Experiment med praktisk
afslutningsklass har hittills blott gjorts vid Nya
Elementarskolan och där — med hänsyn till skolans rika tillgång
på framstående lärarekrafter — under exceptionelt
gynnsamma förhållanden. I förväntan på statens in gipande och
reglerande tyckes man på andra håll vilja afstå från enskildt
eller kommunalt initiativ. Ett enda undantag har kommit
till min kännedom. Det är vid Eslöfs privata läroverk, med
dimissionsrätt till VI: 1, som man fattat situationens kraf
och infört en sjette klass af nyss antydt slag. Men för visso
skulle till frågans lyckliga lösning bidraga, om på flere
ställen d}dikt experiment anställdes. Och därtill lämpa sig
i högre grad än andra skolor de flesta af våra å stat
fem-klassiga landsortsläroverk, nämligen de, vid hvilka
lärjungeantalets storlek icke kan anses lägga några som helst hinder
i vägen för sådana anordningar inom klasserna I — V,
hvilka förut beskrifvits.
För den ort, där ett lägre läroverk är beläget, och
omgifvande landsbygd ligger utomordentlig vikt därpå, att
läroverket kan till den grad, som lokala förhållanden tillåta,
meddela en inom sig afslutad undervisning. Härom torde
ingen meningsskiljaktighet kunna råda. Jag väntar dock
den invändningen, att lärarne oftast få med sitt ökade eller
försvårade arbete ersätta kommunens brist på erforderliga
medel och att det sålunda för deras skull vore önskligt, att
ett system af detta slag ej komme att fortlefva eller utbreda
sig. Denna invändning anser jag icke vara befogad. I den
mån metoderna hinna att ordnas, komma säkerligen de
enskilda lärarne, som, utbildade under andra förhållanden,
vanligen sakna hvarje föregående erfarenhet i dessa specielt
frågor, att med större lätthet sätta sig in i sina nya
uppgifter. Då komme man ej heller att vid skemats uppgörande
behöfva ängsligt söka skilja klasser åt i så stor utsträckning,
som lärarnes största tjänstgöringsskyldighet det medgifver.
Särskildt skulle då kunna för t. ex. morgonböner eller
rättandet af skripta medgifvas någon lindring, såsom
förhållandet är vid andra läroverk. Alldeles samma antal
lärarekrafter som vid de för närvarande å stat femklassiga kan
nog aldrig påräknas för andra än några få af de mest
besökta bland de å stat treklassiga läroverken, likasom nog
icke, i händelse af tillökning med en sjette klass, alla de
förstnämnda hafva att påräkna ytterligare en ordinarie kollega.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
