Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
H. SJÖGREN.
Ofta hör man från familjens sida påståenden uttalas
till skolans representanter som följande: »Vi sköta
uppfostran, Er uppgift är att undervisa och meddela
kunskaper». Så mekaniskt kan man emellertid ej fördela
rollerna. Det finns visserligen ett vetande, som ej lämnar
några djupare spår i sinnet, d. v. s. hvad man kallar dödt,
men äfven ett sådant, som värmer och påverkar ens inre,
som blir ett slags lif i människan: då är det tillstånd för
handen, som kallas intresse. Vägen blir alltså: från
vetande genom intresse till viljande. Och om man förr
sade: »Undervisa intressant, på det att lärjungen må lära
sig något!» så gå vi nu ännu längre och säga: »Undervisa
så, att hos lärjungen intresset stannar kvar såsom ett
för-blifvande tillstånd!»
Det finns blott ett psykiskt skeende, framträdande i
olika former, som man brukar kalla förnimmelser, känslor
och viljeyttringar. Viljan kunna vi ej direkt påverka,
men väl förnimmelserna, och på denna väg till en viss
grad äfven de andra formerna af själsfunktionerna.
Hurudant bör intresset vara? Först och främst ett
omedelbart, d. v. s. ett sådant, som riktas på något för
dess egen skull. Det medelbara, t. ex. då en lärjunge
förmås att vara flitig för att erhålla en belöning eller få
högre plats i klassen, kan visserligen i det yttre främja
arbetet, men äger dock mindre verkligt värde. Vidare bör
det vara mångsidigt gent emot fackskolans ensidighet.
Närmare bestämdt är intresset empiriskt, då det riktas på
de mångahanda företeelserna här i världen, spekulativt,
då det så att säga förarbetar det upptagna råmaterialet och
frågar efter företeelsernas sammanhang, orsak och verkan
o. s. v., framträdande tidigt hos barnet, samt ästetiskt, då
man bedömer företeelserna efter måttstocken af det sköna
och goda. I dessa fall te sig objekten såsom något
främmande, hvarmed människoanden sysselsätter sig. Fattas
de åter såsom delar af ens egen värld, framträder det
sympatiska intresset gent emot den enskilde, det sociala,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
