Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
YTTERLIGARE OM SKOLLOKALERNAS FÖRSKÖNANDE. 151
att urvalet är planlöst och en parodi på försköning, att vi »ej
få for konsthistoriens skull skänka skolorna bilder, som äro
till innehållet olämpliga — sentimentala, hemska, sinnliga,
råa, gåtfulla, symbolistiska — eller som äro utförda i det
sista maneret för dagen», att det är ett faktum, att
lärjungar redan förtrytsamt frågat: »Hvarför skola vi hafva
en så ful tafla i vårt klassrum?» »Det saknas ju icke
konstverk», säger lektor L. vidare, »som af alla människor
i alla tider kunna beundras».
För att i detta fall icke utsätta sig för klander har
styrelsen, medveten om sitt ansvar och om smakens snabba
växlingar, just låtit leda sig af konsthistorien, där
upplysning vinnes om det »för alla tider» sköna, som trängt undan
ögonblickets tillfälliga afgudar. Detta föranleder emellertid
lektor L. att söka göra troligt, att »man» mindre skulle
ha för afsikt att med reproduktionerna i fråga pryda
skolorna än att bana väg för konsthistoriens införande. Äfven
om styrelsen för sin egen del anser, att det ej skulle skada,
om det i en abiturients kunskapsförråd funnes någon
kännedom om en Sergels, en Eembrandts, en Michelangelos
lif och verk, eller om 17- eller 18-åringen visste något om
t. ex. den eller den kungaborgens eller domkyrkans
uppkomst och stil, så måste den saken — såsom liggande utom
föreningens stadgade råmärken — hållas utanför detta
meningsutbyte, dar den icke hör hemma.
I allmänhet har styrelsen således valt reproduktioner
efter gamla, erkända mästare. Det vore ju ledsamt, om
någon lärare afstode från att säga några ord om Durer,
därför att en lärjunge icke tyckte om hans karaktersfulla fyra
apostlar på grund af ovana vid sådan konst, eller
underläte att nämna några ord om Rembrandt, därför att
lärjungen i hans »gåtfulla» porträtt funne sin medfödda blick
för skönhet sårad.
De »hemska, sinnliga och råa» sakerna är det ju helt
enkelt rektors plikt att vägra mottaga. Svårare är det med
de »sentimentala», och därvidlag dela vi fullkomligt lektor
L:s ängslan, helst från enskilde nog kunna ifrågakomma
erbjudanden af t. ex. Plockhorsts och Hofmanns ty värr så
omtyckta saker.
Hvad planen eller planlösheten beträffar, så har, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
