Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
206
SÄLLSKAP OCH FÖRENINGAK. 206
Med lektor Sturzen-Becker instämde lektor Brate och d:r
Stridsberg. Mot antagandet af sjunde upplagan såsom norm
för läroverkens rättskrifning yttrade sig på olika grunder
läroverksadjunkten Rabe, kandidat Vallmo och rektor Schwartz.
Rektor Schwartz framhöll, att frågan om reformering
af rättskrifningen vore hufvudsakligen praktisk-pedagogisk.
För den, som allaredan inlärt en stafning, vore en
reform af intet värde, men icke så för den, som skall offra
tid och krafter på att lära sig rättskrifning. Frågan om
rättskrifningens reformering kunde därför icke med
framgång lösas utan samverkan med skolmän. Svenska
akademien tycktes icke hafva blick för hvad frågan gällde.
Att i ett eller annat fall ytterligare tillämpa
ljudenlighets-principen vore af föga eller intet värde, om detta icke
skedde med konsekvens och stafningens inlärande genom
de vidtagna förändringarna väsentligen underlättades. Genom
dels nu af inledaren, dels af lektor Brate i en recension af
ordlistans sjunde upplaga*) anförda exempel hade ådagalagts,
huru främmande akademien vore för antydda synpunkter.
Tal. af styrkte därför, att sällskapet, som i en underdånig
petition för några år sedan uttalat sig angående en
ändamålsenlig reformering af rättskrifningen, nu skulle göra
något som helst uttalande till förmån för ordlistans sjunde
upplaga. Utan olägenhet kunde man nöja sig med status
quo, tills något mera dugligt i ifrågavarande afseende
fram-komme.
Hvad som med antagande af ordlistans sjunde upplaga
såsom norm för rättskrifningen kunde vinnas, vore — hvad
inhemska ord beträffar — redan i allt väsentligt vunnet
därigenom, att sjette upplagans ljudenliga stafning användes
i rättskrifningslärorna, för skolan afsedda ordlistor och andra
vid undervisningen begagnade läro- eller läseböcker. Hvad
beträffade de främmande ord, som i sjunde upplagan
erhållit en mer eller mindre ljudenlig stafning, kunde ju
läroverken, om det de önskade, följa denna sjunde upplaga
utan hinder af nåd. cirkuläret af 1889. Enär dessa ord
saknades i sjette upplagan, vore nämligen genom cirkuläret
ingen föreskrift meddelad angående deras rättskrifning.
*) Ped. tidskrift 1901, hilft. 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
