Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM LÄROVERKENS ÅRSBERÄTTELSER.
255
lärjungarna; 2) huru många uppsatser som inkommit
öfver hvart ämne (0, 1, 2, 3 . . .); och 3) huruvida
skrifningen skett på lärorummet eller i hemmet. ,
Det vore lätt nog att på samma sätt, som här skett
beträffande »kristendomen» och »modersmålet», genomgå
samtliga ämnen på läsordningen. Men detta vore
säkerligen onödigt, enär min mening redan bör vara fullt klar.
Det framställda önskemålet torde äfven vara tillräckligt
motiveradt. Må man blott tänka därpå, att läroverkens
årsberättelser utgöra den ojämförligt största och
kostbaraste posten i vårt pedagogiska årstryck. Man skall
då också nödgas medgifva vikten däraf, att därpå
nedlagda kostnader och arbete måtte blifva så fruktbärande
som möjligt. Detta förhindras dock genom att på
vanligt sätt endast mer eller mindre ordagrant af try eka
kursfördelningen i läroverksstadgans undervisningsplan.
Meningslösheten häraf är lika ögonskenlig som nyttan
däraf, att hvarje lärare så detaljeradt som möjligt
uppger, huru han ansett sig böra fatta och utföra
skol-stadgans mer allmänt hållna föreskrifter om kurserna i
hans ämnen. För att visa, hvilken betydelse detta skulle
få för både teori och praxis, skall jag endast erinra om
huru mycket mera lästa årsberättelserna blifvit, sedan de
börjat innehålla uppgifterna för feriearbetena.
Matematikläraren t. ex., som ofta är i förlägenhet för
räkneexempel och problem, söker numera sådana bland dem,
som hans medlärare utgifvit såsom feriearbeten, och på
samma gång har det först genom dessas offentliggörande
blifvit möjligt att ur årsredogörelserna bilda sig en
föreställning om det olika sätt, hvarpå ämnet drifves på olika håll.
* *
Vid läsningen af läroverkens årsberättelser skall man
snart nog i dem upptäcka ännu »någonting, som icke
finns». Bäst märkes kanske den brist, jag nu afser, om
man jämför dem med skolredogörelser från en tid, som
ännu icke kände vår tunna snabb- och kortskrift. Läs
t. ex. i Karlsons förträffliga »Blad ur Örebro skolas
historia» de dråpliga årsredogörelser, som författaren ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
