Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM SCHISMEN VID NYA ELEMENTARSKOLAN. 357
skolans rektor en särskild ifver för att »bespara läroverket
nja upplagor af herr Ö:s förslag»! !
Innan jag lämnar detta ämne, skulle jag vilja göra
en fråga. När, hvar och huru har direktionen »tagit
kännedom om» de metoder, som enligt årsredogörelsen
1901 användts af läraren i latin, »öfvervägt deras
lämplighet, beslutat, om de skulle företagas eller icke, samt
lämnat de närmare föreskrifter för deras utförande, hvilka
kunna erfordras» (Dir:s uti., sid. 56). I årsredogörelsen
heter det: »Den lärare, som under de två sista åren
haft dessa lärjungars undervisning om hand, mottog den
från 6:2 uppfljttande afdelningen med fria händer, att
på det sätt, som kunde anses lämpligast, leda sin klass
till det mål, som var utstakadt genom ordinarie
hufvud-lärarens, lektor J. F. Johansons, förslag till kurser i
ämnet.» Huru denna carte blanche gifvits, meddelas icke.
leke i konferensprotokollen och ej heller i
kollegiiproto-kollen finner man någon upplysning därom; i
direktionens protokoll icke heller, såvidt jag ljckats göra mig
underrättad. (Om ett så viktigt beslut förefunnes,
skulle kollegiet enligt gammalt bruk därom fått
meddelande.)
Emellertid, huru nu detta tillgått, ett faktum
föreligger, som jag är långt ifrån att klandra i och för sig.
Men hvarför har inan behandlat mig pä ett så olika
sätt? Yar det misstro till min förmåga? Lektor C. gifver
mig ju — liksom rektor förut — ganska goda vitsord
undervisningsverk kar visat, att det obegripliga, icke en gång, utan
ett stort antal gånger, låtit sig göra. —
Under det att engelska läraren vid Nya Elementarskolan
år 1897 bibehålles vid och 1900 ännu hårdare bindes vid en
gammal lärobok och dess metod, har t. ex. lektor Ödman i
Gefle hunnit med att år 1897 g’öra ett lyckadt experiment
med Afzelii lärobok oeh år 1900 ett ännu lyeklig’are med
Elfstrands. (Se Lektor N. P. Ödmans intressanta uppsats i
Pedagogisk Tidskrift, fjärde häftet, 1901).
Vid statens profskola har man giltiga skäl att afundas andra
läroverk för den frihet, som medgifves lärarne. Äfven den minst
sakkunnige måste inse, att lämnandet af en sådan frihet är det bästa
sättet att entusiasmera läraren för hans kall.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
