Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE KLASSISKA SPRAKEN SÅSOM SKOLÄMNEN. 379
den fördelen, att dessa ej så tidigt, som annars är fallet,
behöfva bestämma sig för den ena eller andra linjen.
Emellertid har ännu intet bestämdt kunnat konstateras i
fråga om slutresultatet, i ty att innevarande år är det första,
under hvilket mogenhetsexamen har aflagts efter denna
anordning, och man har därför med lifligt intresse
motsett resultatet af vårterminens mogenhetspröfning.
Naturligtvis är det ännu på några år för tidigt att
afgifva ett slutgiltigt omdöme. Många skolmän tvifla
emellertid därpå, att grundligheten kan blifva densamma, då, som
bekant, vissa elementära kunskaper lättast och säkrast
inhämtas i en tidigare ålder.
Huru ställer sig nu prof. Rein till dessa olika åsikter?
Han afvisar bestämdt de båda ytterligheterna, den
radikala ståndpunkten, hvars målsmän vilja stryka de
klassiska språken ur skolan och unna dem en plats endast
vid universitetet, men äfven den strängt konservativa såsom
oförenlig med en sund »Entwicklung des Volkslebens»
och intager en mellan dessa ytterligheter förmedlande
ståndpunkt, i det han anser studiet af de nämnda
språken vara fullt berättigadt i den högre allmänbildande
skolan, men på samma gång kräfver vissa förbättringar
vid undervisningen.
Det egentliga skälet för de klassiska språkens
bibehållande är för prof. R., i korthet sagdt, den
omständigheten, att en rättvis arbetsfördelning inom det moderna
kultursamhället kräfver, att en del af »de ledande
klasserna» äger historisk bildning i vidsträckt mening och
uppehåller kontinuiteten eller sambandet mellan vår tid
och antiken, som faktiskt utöfvat så stort inflytande på
vår egen tid och dess kultur i ästetiskt, litterärt,
rättsligt och andra afseenden.
För att gifva en föreställning om hvad som menas
med en dylik »arbetsfördelning» genomgick prof. E». i
detta sammanhang öfversiktligt organiseringen af ett
kulturlands skolväsen1). De många läroanstalter af olika
*) Om prof. Reins allmänna ståndpunkt i pedagogiskt afseende
jfr uppsatsen Om feriekurserna i Jena 1900 i Ped. Tidskr. 1901, s. 2 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
