Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
K. Y. LUNDQVIST.
ligt längre förberedelse än andra läroämnen. Dess
innehåll är enligt mångas mening ofta fullt ut så abstrakt
som logikens, så torrt som grammatikens, så fattigt på
associationer som den rena matematikens; dess
formulerade frågor kännas både klafbindande och förnedrande;
man försöker undkomma dem, men de förfölja en både i
lärjungarnas svar, som förutsätta och blott passa för de
gifna frågorna, och i deras tystnad, som vanligen ej
härrör af okunnighet, utan af ovana vid ett icke väntadt
anslag. Sällan torde man så ofta som här få höra
lärjungarne säga, att de ej förstå frågan. Hvarpå beror det?
Den gamle filosofie professorn hade rätt, då han till
dylika »oförstående» tentander plägade genmäla: »Det
bevisar, att Ni inte förstår saken». När barnen plugga sin
katekes, är det för visso ej för »sakens» skull. De
koncentrera så starkt sin uppmärksamhet på
katekesfrågornas lydelse, deras ordningsföljd, till och med på deras
nummer, att svaret framstår för deras medvetande endast som
ett oväsentligt bihang.
Härmed följer ock en annan olägenhet. Genom att
afsiktligt binda en förnimmelse vid en enda association —
här den formulerade frågan — och sedan genom
oupphörligt repeterande till den grad stärka denna association,
att alla andra nästan förkväfvas, uppstår som naturlig
följd, att den ursprungliga förnimmelsen svårligen låter
sig reproduceras annat än förmedelst just den bestämda,
en gång så fast med densamma förenade associationen.
Det är därför ingalunda ägnadt att väcka någon
förvåning, det är tvärt om alldeles naturligt, att barnen, men
äfven vi äldre, ha så otroligt svårt att fritt röra sig med
vår katekes och dess läroinnehåll. Det kommer så sällan
»för oss», och vi använda det så ytterst litet, emedan
någon idéassociation ej erbjuder sig. I och för sig är
katekesen visserligen ej fattigare, snarare rikare på
associationer än något annat, vi inhämta; men de hafva
samt och synnerligen blifvit afklippta, med undantag af
en enda. Om* vi t. ex. se ett barn plåga ett djur och
vi tillrättavisande fråga det: »Hur har du fått lära
dig, att vi skola handla mot djuren?» så kommer
det i de flesta fall att svara: »Yi skola vara snälla mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
