Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XAG RA ORD OM SATS AN AL YS.
11
plifiera adverbialet såsom bestämning till adjektiv-, och detta
blir ju ett fel.
Hvad slutligen vidkommer satsföreningarna, utgörande
bokens andra afdelning, upptaga dessa ett ganska stort
utrymme, icke mindre än 29 stora stycken, somliga af odräglig
längd. Detta material är, såsom redan antydts, troligen
alldeles för stort för 3:e kl., men för litet, om det äfven
skall räcka för 4:e kl. Exemplen äro, för så vidt anm.
kunnat finna, i allmänhet korrekta och af förståndigt
innehåll. Men beträffande själfva det metodiska förfarandet
måste det anmärkas såsom ett fel, att förf:ne genast i första
st. af 2:a afd. hopblanda fullständig och sammandragen
satsbindning samt äfven vid behandlingen af satsfogningarna
tillåta sig samma hastiga och metodiskt okloka progression,
i det att t. ex. hufvudsatsbindningar och bisatsbindningar —
vare sig fullständiga eller sammandragna — nästan genast
upptagas till behandling. (Se bl. a. st. 26 o. 31 m. fi.!)
Att, såsom förfrne, tydligen påverkade af uppställningen
i Sundéns grammatik, ägna ett särskildt kapitel åt s. k.
subjekts-, objekts-, attributs- och adverbialsatser, är, såsom
anm. framdeles skall påvisa, alldeles ometodiskt. En sådan
disposition af ämnet bör man redan ur rent praktisk
synpunkt icke tillåta sig. Det är nämligen att från första början
förvirra begreppen hos sina lärjungar; men det är äfven ur
teoretisk synpunkt förkastligt, emedan det betecknar ett brott
mot den erkända pedagogiska principen att gå från det
enkla till det sammansatta. Det visar dessutom en
felaktig syn på och uppfattning af satsföreningarnas natur.
Satsen är ju själf en till rikare lif utvecklad organism, hvars
typ vi ofta skåda i en satsdel. Den enkla satsen har
därför, såsom hvarje organ, sin säregna anatomiska byggnad
och sin säregna uppgift eller funktion. Den enkla satsen
är ju nämligen enligt Sundén antingen outbildad, då den
innehåller endast subj. och pred., eller ock utbildad, då
någon af dess hufvuddelar har en bestämning; dess funktion
är att mer eller mindre fullständigt gifva uttryck åt en känsla
eller ett omdöme. På samma sätt är det med satsföreningen:
den har också en viss byggnad och en viss funktion. Dess
byggnad betingas af binde- och fogeordet, dess funktion
dels af behofvet att uttrycka flera själfständiga omdömen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
