Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
N. BECKMAN.
om mail tänker och säger, att två gånger två är fyra eller
två gånger två är fem». Men det är icke etiskt likgiltigt,
om jag tänker och vet, att två gånger två är fyra, och
ändå säger och skrifver, att det är fem. Det är vidare
etiskt likgiltigt — i värsta fall ett slarf — om författaren
till en logisk lärobok i misshugg kommer att såsom logisk
tanke upptaga ett sådant nonsens som »nu är hvarken
B eller icke-B»1). Men om saken påpekas-) —då är det
icke etiskt indifferent, om han i ny upplaga rättar felet och
på samma gång söker inbilla läsaren, att det är granskaren,
som gjort en dumhet, och att antingen (= ettdera) kan vara
detsamma som hvarken (= intetdera)
Jag har i inledningen påstått, att hela begreppet
vetenskaplig polemik är för rektor Klingbergs logiska teori
främmande. Påståendet kräfver ju bevis. Jag skall snart lämna
det, men jag vill först såsom något typiskt påpeka, att rektor
Klingberg genast från stridens början är färdig med den
förklaringen, att jag (Beckman) »naturligtvis» icke kommer att
taga skäl. Rektor Klingberg tror tydligen, att det hör till
saken att i polemik vid behof försvara hvcvrken B eller icke-B.
ettdera = intetdera.
Dit kommer man på följande sätt. Man definierar med
»den fosterländska idealismen» tänkandet såsom ett
»motsägelselöst och nödvändigt förnimmande». Det erkännes —
en passant fram på systemläran — att denna definition
gäller om det faktiska tänkandet i dess allmännare
betydelse af vetenskaplig forskning, endast för så vidt detta
realiserat sitt ideal och fullt ut är hvad det vill vara. Men,
då jag yrkar en omläggning af den logiska synpunkten, sä
att vi få en teori äfven för det sanningssökande, som ännu
laborerar med skenbara tillfälligheter och olösta motsägelser,
då förnekar rektor Klingberg, att en sådan teoris behöflighet
kan medgifvas utan bevis.
Låt oss se till, hur »den svenska idealismens» logik
bör taga sig ut i praktiken. Enligt sin princip’måste den
r) Sjöberg-Klingberg, Logik 7:de uppl. s. 85.
3) Jfr Scheele, Ped. tidskr. 1H9S, s. 307.
3) Jfr Sjöberg-Klingberg, samma bok 8:de uppl. s. 35, samma
tidskrift s. 655. Författarne ha rätt, ifall de mena, att hela deras
hornslut var ett antagande mot verkligheten».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
