Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
N. BECKMAN.
vår uppgift till Boströms idealistiska utgångspunkt som
följd till grund. Enligt »modus tollens» måste grunden
nekas, då följden nekas. Däraf följer, att, om vi erkänna
ett enda fel, t. ex. ett olyckligt val af exempel, så faller
hela den svenska idealismen.
Denna slutledning är formellt riktig. Att de första
premisserna äro något förhastade, har glömts, och så tror
man på saken. Men det är just på det sättet, som rättroget
folk af olika läger i alla tider drifvits att försvara trå
gånger två är fem, är hvarken B eller icke-B, ettdera kan bet g da
intetdera.
Härmed är min ståndpunkt till min motståndares logik
gifven. Jag vill en logik, som kastar ljus äfven öfver det
vetenskapliga sökandet; min motståndare finner detta
»gränsområde» så smalt, att det ej behöfver kartläggas. Jag rädes
ej att göra logiken till en »tvetungad tärna», om därmed
skall förstås, att den säger ifrån både, hur tankeformerna
te sig, då de nått sin högsta fullkomning, och hur de te
sig, då de blott närma sig målet; rektor Klingberg
föredrager att efter stundens behof än negligera de empiriska
vetenskaperna, än upptaga deras satser såsom
motsägelselösa och nödvändiga. Jag vill en logik, som ständigt
uppfordrar till vetenskaplig diskussion och framför allt
själfkritik; rektor Klingberg finner det, begripligt nog, bekvämt
och, underligt nog, ofarligt att ständigt röra sig med den
fiktionen, att idealet är förverkligadt i och med hans egen
åskådning. Jag vill en logik, som gör det begripligt, att
filosofiens historia faktiskt är historien om system, som
fallit på motsägelser; rektor Klingberg får välja mellan
att justera denna historia eller säga rent ut, att det
mänskliga tänkandet föddes med Boström (eller hvarför inte
Klingberg)?
Här skulle jag helst vilja sluta. Från början hade
jag anlagt striden så som en strid om principer. Den
formen af polemik är från min synpunkt både den rättvisaste,
den humanaste och den mest fruktbärande. Men, då rektor
Klingberg icke vill vara med om en sådan strid, nödgas
jag möta honom på hans egen mark, därvid jag dock
uttryckligen framhåller, att detalj kritiken icke på långa vägar
gör anspråk på att uttömma det öfverväldigande rikliga stoffet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
