Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
GUSTAF SJÖBERG.
icke är ett misstag, så är den en människotanke, som
framgått ur det eviga, det oföränderliga inom människan, det
som är gemensamt för alla och för alla tider. Kroman har
obestridligen rätt däri, att alla vetenskaper äro produkter af
människoförståndet och så till vida äga en väsentlig likhet.
Men äro de också lika ’i andra afseenden, till sin speciella
vetenskapliga form och till sitt innehåll? Att de i dessa
afseenden äro olika, det bestrides väl knappast; det är ju
på grund af deuna olikhet, som Bain och Kroman gifva dem
så olika betydelse för uppfostran. Men på denna deras
olikhet bygga äfven motståndarne sin argumentation. Så t. ex.
Paulsen.
Paulsen, som är professor i filosofi vid universitetet i
Berlin, har i en liten skrift, »Das Realgymnasium und die
humanistische Bildung», sökt gifva ett svar på frågan 0111
de realistiska och de humanistiska ämnenas inbördes
bildningsvärde. Han tager därvid särskild hänsyn till Spencers
framställning. Till sin allmänna grunduppfattning står lian
icke så fjärran från den riktning, som representeras af
Spencer och Bain; men, när det blir fråga om pedagogik,
kan han icke följa dem. Han förbiser icke matematikens
och naturvetenskapens betydelse. De befordra det materiella
framåtskridandet, de möjliggöra säker uppfattning och för-,
ståelse af naturens fenomener, och de lämna, också sin
tribut åt människoandens frigörelse från vidskepelse och barbari.
Men såsom beredelse för fyllandet af människolifvets
egentliga uppgifter förslå de icke. Det är ju sant, att vi måste
bearbeta och nyttja naturen, men denna vår verksamhet är
endast en förutsättning för det mänskliga lifvet, den är ett
meclel, icke lifvets ändamål. Om en människas hela
sträfvan ginge ut på att prestera materiellt arbete, så skulle en
sådan människa förefalla oss såsom förkrympt, äfven 0111
arbetsprestationen vore aldrig så stor och de frambragta
varornas pris vore aldrig så högt. Sina egentliga intressen
och lifsuppgifter får en människa genom sina förhållanden
till andra människor, hennes värde beror af, huru lion löser
dem, sina förpliktelser såsom make och maka, såsom son
och dotter, såsom herre och tjänare, såsom medlem i en
kommun, ett folk, en stat. För att fylla dessa uppgifter, måste
lion lära sig att förstå människor och mänskliga angelägen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
