Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LÄROVERKSKOMMITTÉENS FÖRSLAG TILL LÖNEREGLERING. 68
håll, att häruti låg ingenting oberättigadt; men huru ställa
sig förhållandena nu? Enligt den undersökning, som
regeringen för tre år sedan lät anställa, hafva lefnadskostnaderna
på de senaste åren stegrats med minst 30 °/o, men äfven
de föregående tjugo åren hafva ej gått spårlöst förbi i detta
hänseende. »Det nya tullsystemet» har ej varit utan
verkan äfven på tjänstemännens lefnadsförhållanden, så att
man icke öfverdrifver, om man antager, att
lefnadskostnaderna i sin helhet i städerna under dessa 25 år ökats med
40 à 50"°/o. Dyrtidstillägget, som utgått de två senare åren,
har höjt högsta adjunktslönen till 4400 och lektorslönen
till 5500 kr. Då kommittéens förslag skall afse en längre
framtid, borde man väl hafva ökat högsta lönen till
jämnhöjd med hvad 1878 års kommitté åsyftat. Äfven om man
blott räknar 30 %, skulle detta blifva för adjunkt 5200 och
för lektor 6500 kr. Men kommittéen föreslår 4500 och 5500
eller med afdrag för pensionsafgiften, resp. 70 och 130 kr.,
4430 och 5370, alltså faktiskt en löneförminskning.
Lärarne skola således fortfarande vara dömda att på enskild
väg skaffa sig en väsentlig del af sin bärgning. Så godt
som enhälligt hafva konsistorier och kollegier fordrat högsta
adjunktslönens bestämmande till 5000 och lektorslönen till
(i000, hvilket i betraktande af, att dessa löner uppnås först
vid mer än 50 års ålder, alldeles icke kan anses vara, för
högt. Beräknar man medellönen och därmed jämför den af
kommitterade utrönta »medelkostnaden» för lärares hushåll,
»när man icke inräknar ränta och amortering å
studieskulder», så blir missförhållandet bjärt i ögonen fallande.
Och hvarför skola icke dessa studiekostnader medräknas?
Äro lärarne själfva, deras föräldrar eller fordringsägare på
något sätt skyldiga att skänka staten det kapital, som deras
utbildning kostar? Månne icke en ingeniör, en jurist eller
en läkare anses böra aflönas så väl, att han under sin
verk-samhetsålder kan amortera kostnaden för sin utbildning?
Hvarför skola just lärarne försättas i en sämre ställning?
Men utom lönens nedpressande till ett otillfredsställande
belopp kommer äfven den ogynnsamma fördelningen mellan
lön och tjänstgöringspenningar. Anledningen härtill är, att
kommittéen tagit för afgjordt, att lärarnes pensioner icke böra
ökas öfver sitt nuvarande belopp, soni hänför sig till 1874
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
