Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132
A. HALLSTRÖM.
mer att bli för latinlinjen, därom kan man få en
föreställning, om man tar kännedom om den tabell, som finnes å
s. 938, 939 angifvande antalet godkända och icke godkända
lärjungar å båda linjerna i fjärde och femte klasserna vid
de högre allmänna läroverken vårterminen 1900. Det
framgår däraf, att i femte klassen i modersmålet underkänts å
latinlinjen 10,8%, å reallinjen 19,3%; i tyska,
latinlinjen 16,5 0 o, reallinjen 20,8 %; i franska, latinlinjen 8,8 %>,
reallinjen 16 %; i historia, latinlinjen 2,6%, reallinjen 4,7%.
När skillnaden mellan de båda linjerna är så stor redan
på detta stadium, kan man lätt föreställa sig, huru stort
afståndet skall vara dem emellan i sådana äinnen som
tyska ocli franska i sjunde klassen. Dock skulle kanske
en tabell öfver underkända i sjunde klassen icke visa sa
stor skillnad. Det är nämligen naturligt, att när nivån i
en klass är mycket låg, läraren sänker sina fordringar.
Man kan t. ex. få höra en lärare i språk yttra: »Skulle
iag i den eller den realklassen sätta betyg efter som de
förtjäna, så skulle jag underkänna hela klassen».
Kommittéen hyser, kanske icke utan skäl, den förhoppningen, att
efter den kommande reformen latinarne skola bli så dåliga,
att de utan olägenhet kunna undervisas tillsammans med
realisterna.
I fråga om greklinjen måste framhållas såsom mycket
egendomligt det stadgandet, att lärjungarna på denna linje
ej skola få begagna valfriheten till att bortvälja tyska, just
det ämne, som de helst skola önska att slippa, då de läst
detta språk sedan första klassen och däri inhämtat, hvad
de behöfva för sina följande studier. Den invändningen,
att examen för dem skulle bli för lätt, om de blott finge
två skrifningar i studentexamen, är af ingen betydelse.
En examens svårighet beror icke på antalet skrifningar för
densamma. Det latinska skrifprofvet ensamt fordrar
kanske mera förberedelse än två eller tre andra skrifningar
tillsammans. Nog måtte väl grekiska kräfva mer arbete än
teckning, som ingår med tva timmar pä de andra
linjerna.
Om nu latinet och grekiskan skola vidkännas en så
grundlig inskränkning, som kommittéen föreslagit, ligger det
desto större vikt på, att dessa ämnen skötas af fullt kom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
