Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Läroverkskommittéens betänkande och den
humanistiska bildningen.
Af Vilhelm Knös.
Läroverksfrågan är en af vår tids mest svårlösta
samhällsfrågor. Dess lösning griper så djupt in i samhällets
lif, berör så många fina strängar i det pulserande
samhällslifvet. Den måste skärskådas från många olika synpunkter
af hvarandra till art, omfång och djup skilda
samhällsintressen och bildningsformer. Men denna fråga är tillika en
af våra viktigaste samhällsfrågor. Den afser fostran och
daning af hela släktled, generationer af samhällsmedlemmar.
På dess lyckliga lösning hvilar i väsentlig grad
fosterlandets framtida kultur, den materiella så väl som den andliga.
Och trots dess egenskap att vara så svårlöst tro sig
dock snart sagdt alla om att kunna bedöma den. Och
trots dess ofantligt stora vikt och betydelse för samhället
är man på många håll benägen för att helt tvärt bryta
med det bestående och göra ett språng ut i det okända.
Hvilken är nu den första och främsta synpunkten,
hvarifrån denna fråga bör betraktas och möjligen lösas?
Kan frågan lösas genom betraktande af lärjungarnas
mottaglighet för undervisning vid olika åldrar och af deras
småningom fortgående utveckling eller från den
pedagogiskpsykologiska synpunkten, det vill säga från »hänsynen till
lärjungarnes ålder och däraf följande utveckling» (Bet. s. 48)?
Rätt säges i vår senaste skolkommittés betänkande, att endast
de kunskaper, som af barnen »kunna smältas utan våldförande
af deras af åldersstadiet betingade mottaglighet», äro till
deras nytta, och att en abstrakt undervisning, som
»påtvingas barnet vid alltför tidig ålder», är »till skada
för dess utveckling». Men, då kommittéen sätter likhetstecken
mellan abstrakt undervisning och s. k. »lärd» undervisning
och kallar undervisningen i latinsk formlära för en »lärd»
undervisning, gör kommittéen sig skyldig till en högst
besynnerlig förväxling. Ja, man är frestad att tro, att detta
11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
