Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186
VILHELM KNÖS,
fattning motsvarar undervisningen på den nuvarande s. k.
A-linjen, så att latinet läses i minst sex år och grekiskan i
minst fyra.
Det har sagts, att A-linjen »knappast skulle komma att
öppna väg till någon bana — prästbanan undantagen —
som icke äfven eljest vore tillgänglig, men väl försvåra
tillträdet till flera, som i våra dagar äro starkt eftersökta»
(H. Dahlgren, Särskildt yttrande, s. 754). Detta yttrande är
i det föregående tillräckligt vederlagdt. Denna s. k. A-linje
meddelar i och för sig en högre humanistisk allmänbildning,
som icke i samma, mån vinnes på någon af de andra lin
jerna, och lämnar därtill en vida bättre förberedelse för
vetenskapliga humanistiska studier öfver hufvud, ej endast för
teologiska studier, än de båda andra linjerna kunna gifva.
Och det lilla minus i kunskaper i matematik och
naturvetenskapliga ämnen, som denna linje för med sig i
jämförelse med t. ex. reallinjen, fylles, där grunden är god och
begåfning och håg ej saknas, såsom erfarenheten i
mångtaliga fall har visat, med största lätthet och på mycket kort
tid, ja, t. o. m. utan någon egentlig tidsförlust.
Man har också menat, att denna längre latinkurs vid
sidan af en kortare skulle af brist på allmänhetens
förtroende för den längre kursen erhålla alltför få lärjungar.
Häremot säger lektor Höjer i sitt särskilda yttrande: »Det
tyckes mig dock, som det icke vore allmänhetens bristande
förtroende för den längre latinkursen, som medfört eller hotar den
med undergång i de nordiska landen, utan snarare de poli-
linje, som, ined större vikt lagd på nyare tidens historia, kultur och
litteratur samt på de fosterländska bildningselementen, jämte
matematik och naturvetenskap i ej alltför ringa mått, också
omfattade så mycket latin, som kan anses nödigt, för att denna
bildningsform ej skulle stå alldeles utan förbindelse med den antika
odlingen. Denna linje skulle sålunda vara ägnad att gifv$ en viss
förvår tid afpassad högre allmänbildning och särskildt lämpa sig för
dem, som vilja aflägga juridisk ämbetsexamen, samt för blifvande
läkare och naturvetenskapsmän. Den nutida bildningens stora
omfattning och specialisering samt de nya kraf, som i följd däraf
ställas på läroverkets undervisning, göra en ytterligare förgrening
högeligen önskvärd. —- Jämf. Knös, Om olika läroverkstyper och
försöksläroverk, Pedag. Tidskr. 1900. För en dylik tredje linje
uttalar sig ock H. Dahlgren, Särskildt yttrande, s. 760, not 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
