Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKOLKURSERNA I MODERSMÅLET.
195
ståndpunkt. Detsamma gäller, i korthet sagdt, t. ex. 0111
Frödings på dialektord rika Bergslagstroll och Forslunds
Djur (såsom stycket om den dundersvärjande metande
pojken, som står i Lundeils k Noreens Svensk vitterhet). Äfven
mot den föreslagna kursen för kl. 5 kunde från
ofvannämnda synpunkter anmärkningar göras (t. ex. 0111 valet af dikter
ur Topelius), men dat må redan vara nog sagdt om denna
sak. Blott det vill jag påpeka, att prof. Noreen i sitt eget
förslag för kl. 5 upptager Snoilskys Svenska bilder, som han
förkastat för samma stadium hos kommittéen 1).
Mot kommittéens förslag till läsning i kl. 6 har prof.
N. särskildt anmärkt, att den medtagit »hela 1700-talet».
Den nämner dock blott en äldre författare än de af prof.
N. rekommenderade, nämligen Dalin. I Schucks och Lundahls
läsebok för folkskolor är dock Dalin upptagen. Och vi undra,
om ej t. ex. hans »Saga om hästen» är lika läsbar i kl.
b som de af prof. N. föreslagna Stagnelius’ Martyrerna och
Wallins Dödens ängel, hvilka nog passa bättre ett godt
stycke upp på gymnasiet. Och nog kan det vara lika
lämpligt, att de ur realskolan examinerade få göra någon
bekantskap med nysvenskans grundläggare, efter hvilken
förr ett helt tidehvarf uppkallades, som med ett antal a t
Almqvists något tillgjordt folkUga 2) allmogeberättelser med
deras tröttande beskrifningar 3).
Det är nog i det hela ej så lätt att uppgifva ett
oan-gripligt förslag till litteraturläsning för nederskolan. Att
en så jämförelsevis tillfällig sak som året för
litteratur-profvens tillkomst emellertid ej får vara afgörande, tror
jag mig redan hafva visat. Om t. ex. Fritiofs Saga och
Snoilskys Svenska bilder ej passa på ett alltför lågt
stadium, så beror detta hufvudsakligen på stilistiska, men ej
alis på kronologiska grunder. Fru Lenngrens öfver 100-
Kommittéen har nämligen upptagit dem sist bland
litteraturen för kl. 4—5, ocli prof. N. har upptagit dem ett godt stycke före
litteraturen för kl. G.
-) Jag kan ej hjälpa, att jag med ali aktning för Almqvists
snille tinner Bondesons >/Skollärare Chronschoughs memoirer » på ett
förvillande sätt attrapera den stil, som Almqvist »roade sig» att
använda i sina allmogeberättelser. Jfr. t. ex. Almqvist, Strödda skrifter
IV s. 426 f.
8) T. ex. om arabeskerna och de olika målarfärgerna i »Målaren >.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
