Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204
N. I\ Ö.
med själfva poemet som sådant, så litet som möjligt med dess
grammatiska struktur.
2. Ännu mer än för språkanalys har jag funnit, att
poemen, särskildt ur »Fänrik Ståls sägner» och »Svenska
bilder», användas som ämnen för uppsatsskrifning — ja,
detta torde man väl, utan alltför stor fara att misstaga sig,
våga antaga vara bruket vid de allra flesta läroverk — ocli
det är.just mot detta missbruk jag ännu mer velat vända
mig, enär jag har flera bevis på, att lärjungar, som skrifvit
en uppsats öfver ett poem, sedan ej vidare tålt clet som
poem eller, med andra ord, ej haft någon lust att hora
eller läsa det som sådant. Enligt min tanke, som jag också
i min artikel uttryckt, borde aldrig populära poem af våra
bästa författare gifvas åt lärjungarne som uppsatsämnen,
annat än möjligen undantagsvis åt någon särskild lärjunge,
som därom uttryckt en önskan. Vill läraren nödvändigt
använda ett poem som uppsatsämne för bela klassen, så
kunde ju väljas ett sådant af andra eller tredje ordningen
och ej, såsom vanligen är fallet, något af våra allra bästa.
3. Slutligen har jag uttalat som ett önskemål (ehuru
mångenstädes kanske svårt nog att realisera), att ledningen
af skaldeläsningen i våra skolor och af dit hörande
välläs-ningsöfningar endast måtte anförtros åt sådana lärare, som
äro kända både för att äga varmt poetiskt sinne och att
vara goda uppläsare, de må för öfrigt vara lärare i
modersmålet eller i hvilket ämne som helst. Alltså är det
min åsikt — och denna är stödd på erfarenhet — att
lärarens i modersmålet själf skrif v enhet att handhafva lärjungar,
nes läsning af poesi bör alldeles försvinna.
Dessa tre punkter, nedskrifna med tanke både på våra
goss- och flickskolor, innehålla, hvad jag framför allt åsyftat
med min artikel, och därvid står jag allt fortfarande. Och
jag är fullt viss om, att hvad jag här sagt, är något att
akta på, så vida man icke vill löpa fara att hos vår ungdom
väcka leda för det skönaste vi äga af svensk poesi.
Något, som ej förekom i min tidningsartikel, men som
jag gärna skulle vilja här tillägga till sist, är det uttalandet,
att läsningen af våra framstående skalder, enligt min åsikt,
börjar alldeles för tidigt i våra skolor och borde
uppskjutas till ett högre stadium, då ynglingarne nått den ut veck-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
