- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Trettionionde årgången. 1903 /
229

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NÅGRA REFLEXIONER.

229

sig till härskare i Rom. Mommsen säger visserligen: »Det
är värre än ett misstag, det är en synd mot den helige
ande, som är mäktig i historien, om man betraktar Gallien
blott såsom det exercisfält, på hvilket Cæsar öfvade sig och
sina legioner för det förestående borgarekriget». Men det
finns nog fritänkare, som icke rygga tillbaka ens för den
synden. Och då Mommsen, för att ge oss den rätta synen
på sakerna, fortsätter så här: »Det var en genialisk tanke,
en storslagen förhoppning, som förde Cæsar öfver Alperna:
den tanken och den tillförsikten, att han där skulle åt sina
medborgare vinna ett nytt gränslöst hemland och för andra
gången pånyttföda staten därigenom, att den ställdes på en
bredare bas» — så är härmed i själfva verket intet annat
sagdt, än att han i Gallien såg ett värdefullt byte, som han
ej borde försumma att lägga beslag på för sin och sina
landsmäns räkning.

Jag tror inte, att den, som visar ifrån sig en sådan
uppfattning af Cæsars bedrift såsom ovärdig, skall vara
lika granntyckt, om det gäller att förklara de motiv, som
förmådde en stor del af Cæsars officerare och uppvaktande
vänner att följa honom till Gallien. Att många af dem
ingalunda besjälades af ifver att få ådagalägga sitt
mannamod, framgår tydligt nog af Cæsars gäckeri med deras
ängslan, då det artade sig att blifva farligare, än de hade
tänkt sig. Och när man läser Ciceros bref till Trebatius,
får man ej det intrycket, att tanken på egna fördelar varit
främmande för denne Cæsars följeslagare, då han drog till
Gallien, Det är lätt att säga, att de låga motiven voro
bestämmande endast för Cæsars följeslagare, men ej för honom
själf. Men ett sådant påstående bär prägeln af
godtycklighet och öfvertygar inte hvem som helst.

Gent emot allt detta, som kan synas syfta till Cæsars
förklenande, kunna hans beundrare peka på den utveckling,
händelserna togo, på den betydelse, Gallien fick för den
romerska civilisationen, och säga: »Se här följderna af Cæsars
bedrift!» Och inför sådana fakta väntar man, att allt
småaktigt klander skall tystna. Men det är en alltför vanlig
missuppfattning, att en utveckling af händelserna, som
anknyter sig till något, som den ene eller andre store
mannen uträttat, skulle bero på denne store man och vara hans

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:42:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1903/0235.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free