Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fast skrifningsdag*
Af Knut Bohlin och Vilft. Vessberg*.
Följande uppsats är riktad mot det undervisningens
jämna gång störande, för de mindre ämnena rent af
förödande inflytandet af en ambulerande skrifningsdag. Att
de på veckans olika dagar ambulerande skrifningarne
medföra svåra olägenheter, skola vi strax visa. Fördelarne å
andra sidan för den muntliga undervisningens kontinuitet af
en fast skrifningsdag ligga i öppen dag, hvilket de flesta
torde inom sig erkänna. Men öfvergången till systemet med
en fast skrifningsdag har stött på oemotståndliga hinder
från de »större» ämnenas sida, d. v. s. just från dem, som
kompensera en bortfallen timme genom en skrifning. Det är
naturligt, att man ej kunnat vinna en fast skrifningsdag utan en
reduktion af de större ämnenas timantal. Medgifvom, att
detta är det verkliga skälet mot en fast skrifningsdag, för
hvars skull andra måste konstrueras fram.
Men frågan har nu genom Läroverkskommittéens förslag om
lektionstidens inskränkning från 50 till 45 minuter kommit i ett
annat läge. Så snart man uppgifvit principen, att lektion
med rast skall räcka från timslag till timslag, så föreligger
möjligheten att idan rubbning i förhållandet mellan respektive
ämnens lektionsantal och utan minskning af den för de muntliga
lektionerna faktiskt beskärda tiden införa en fast
skrifningsdag.
Man anmärker, att en ambulerande skrifningsdag träffar
de olika ämnena med proportionella förluster. Detta är icke
ens teoretiskt riktigt annat än för ett oändligt antal läsår
tillsammans, men det är i denna fråga läsåret och ej en
mansålder, som är af vikt. Läsåret är nil 36 veckor, en
veckas påsklof och 4 dagars pingstlof inräknade. Lägg
därtill Maria Bebådelsedag, Kristi Himmelsfärdsdag och första
maj,3), så torde det vara riktigast att räkna 34 veckor. Då
*) Dessutom i Stockholm lof Mårtens gås och fettisdageii, som
i landsorten motsvaras af andra lofdagar. Pingst (lördag, söndag,
måndag och tisdag), lista maj (fredag), M. B:dag (onsdag) och K.
H:dag (torsdag) utgjorde 1903 alla veckodagarne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
