- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Trettionionde årgången. 1903 /
339

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NÅGRA ÖNSKEMÅL.

339

väl ock af nästan alla lärare. Men hvarför sitter den ej,
tills franskan med dess subjonctif kommer. Jo, den saknar
praktiskt intresse. De olika slagen af bisatser ha inga
egenheter, som ge svenskläraren något enda tillfälle att använda
den vunna lärdomen. De konstiga namnen dunsta bort;
så gör ali kunskap, som ei användes.

Det finnes därför ingen annan råd, om vi
modersmålslärare skola hjälpa saken, än att vi enkom för franskans
skull plöja om kapitlet om underordnande konjunktioner
en eller annan vecka, innan behofvet inträder. Men — är
det inte mer praktiskt, att den lärare, som behöfver
terminologien, själf inöfvar den? Han har fördelen af att kunna
peka på ett praktiskt behof. Modersmålsläraren får snarast
sken af att blott gifva värdelösa latinska namn åt väl kända
saker. Det är, som vi skulle säga: konkreta substantiv äro:
solida, om de beteckna fasta kroppar, fluida, om de
beteckna flytande d:o etc.

Hvad jag ville ha för öfverstadiet, är alltså en för den
mera elementära grammatikan byggd framställning af sådant,
som ofta kommer på tal vid uppsatsgenomgång, d. v. s.
rent språkliga saker af denna natur, alltså exempelvis sådant,
som hvad Landtmanson ger i sin Prosastil; det är litet om
stilarter, litet om pronomina och deras förhållanden till sina
korrelat m. m. Jag vill ha detta in i den grammatiska
läroboken och behandladt från samma synpunkt som de
föregående partierna. Nu t. ex. lägger man ned rätt mycket
arbete i kl. IV på satsförkortningar. I kl. VI och VII kommer
det igen, men oftast behandlas saken af olika lärare och hittills
alltid — om lärobok användes för gymnasiet — efter olika
läroböcker. Det saknas den rätta korrespondansen mellan
grund och byggnad.

Jag har här hela tiden i tysthet förutsatt, att man måste
drifva grammatik på nedersta diet. I själfva verket torde man
ock lätt bli ense om, att ingen imitativ metod i världen kan
befria oss från att åtminstone vid undervisning i främmande
språk begagna oss af vissa grammatiska termer. Ren
barn-kammarmetod förutsätter barnkammarens obegränsade tid.
Skolan behöfver medvetna generaliseringar, och dessa
förutsätta kännedom om vissa kategorier. Prof. Hjärne kan godt
skrika, att detta är pedanteri. Saken är för den kunnige solklar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:42:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1903/0345.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free