Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA ÖNSKEMÅL.
341
minsta sätt nekat, att jag hoppas mycket, ja alldeles
ofantligt mycket af den Noreenska betydelselärans särskilda
utredningar. Redan de små anvisningar, som ibland gifvits,
ha lärt mig mer, än jag kan säga.
Men jag måste fasthålla mitt tvifvel på möjligheten af
den föreslagna dispositionen, redan i den vetenskapliga
framställningen. Att den är pedagogiskt omöjlig, ligger för
öppen dag.
I ali undervisning måste man gå från det konkreta, från
föreställningar, till det abstrakta, till begrepp. Skall en
begreppsbildning ske, måste den föregås af en föreställningsbildning.
Nu är det så — och här är min andra, stora divergens med
Noreen — att han enligt min mening ignonerat de
föreställningar, som existera, och som dokumentera sin tillvaro i
språklifvet.
Min kritik på detta område har jag utvecklat i min
skrift »Språkpsykologi och Modersmålsundervisning», andra
upplagan s. 95 följ.1 Hänvisande dit, vill jag säga, att
dä lärjungen alltid har korrekt ordföljd i sina bisatser, så
visar det, att han äger en allmänbild, ett skema af bisatsens
utseende. Denna allmänbild behöfver egentligen blott
benämnas och dess karaktärer göras medvetna. På samma
sätt har hvarje lärjunge en i språket verksam, men vid hans
inträde i skolan obenämnd allmänbild, svarande mot resp.
substantiv, adjektiv, verb, genus neutrum, genus reale,
komparativ — med ett ord af nästan alla de kategorier, som
behöfvas för att karakterisera våra språkliga företeelser.
Hos Noreen möta högst få af dessa kategorier i sin
gamla begränsning. Den språkliga allmänbilden är såsom
andra allmänbilder ofta ologisk. I den strängt logiske
forskarens system måste det ibland dragas gränslinjer, där
föreställningen inga har. Härom är i allmänhet intet att
säga. Men de språkliga föreställningarna ha sin största
betydelse såsom mönster för nybildningar. De äro alltså
lefvande enheter, de äro helt enkelt bärare af språkets lif.
Och då måste vi studera dem sådana de äro; vi måste ha
namn på dem, fast de ej äro logiska begrepp.
1 Ingår i serien »Pedagogiska skrifter utgifna af Sveriges allm.
folkskolelärareförenings litteraturkommitté», utgifven i Lund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
