Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 oscar dufvenberg.
raren» i sin kandidatexamen måste gå utanför den
ämneskrets, som ingår i den linje, han tillhört på gymnasiet.
Detta behöfver dock endast blifva fallet med den första
humanistiska linjen, där 2 ämnen fattas af de 4, som i
öfverensstämmelse med nu gällande stadga skulle blifva
obligatoriska för kompetens till lärareplats i »realskolan».
De enda af »realskolans» ämnen, som ej finnas i de af mig
föreslagna gymnasiernas ämneskretsar, äro kristendom,
franska och engelska. Men kristendom ingår hvarken i den
förberedande fackbildningen eller i filosofiekandidatexamen, och
engelska hör lika litet som tyska till en rationell d. v. s.
enhetlig, enspråkig skola för allmän medborgerlig bildning 1.
Återstår sålunda endast franskan, som visserligen bör finnas
i »realskolan», men ej, af förut anförda skäl, kan få plats
på gymnasiet.
Oafsedt den svaghet, som i viss mån vidlåder
förhållandet med gymnasiibildningen såsom förberedande en
filosofiekandidatexamen, som kan gifva kompetens till
lärarebefattning i »realskolan», kan ej förnekas, att den nya
gymnasiiorganisationen skall förmånligt inverka på den
ställning, som hittills intagits af det allmänna läroverkets
lärare. Vid inträdet på gymnasiet skulle lärjungen
föranledas att i första rummet tänka på flera lefnadsbanor än
lärarens. Han kommer visserligen in i den filosofiska
fakultetens ämneskretsar, men han skall ej så lätt som nu lata
förleda sig att stanna kvar där, då han från lämpliga
punkter har bättre utsikt, än nu är fallet, öfver ett flertal
yrkeskomp]exer. Han får på detta sätt mer än en sträng
på sin båge. Man kan då ändtligen hoppas att få ett slut
på den bildningens »inafvel» 2, detta osunda lärande för
skolan ej för lifvet, som gjort, att samhället mot en knapp
ersättning kunnat exploatera skolans ofta mest begåfvade
lärjungar. Man skall ändtligen hafva undanröjt ett af de
största hindren för lärarekårens höjande till en densamma
fullt värdig ställning.
1 Jmfr min uppsats »Uppfostran och allmän medborgerlig
bildning) VII (:>Verdandi» 1901) samt »En segsliten fråga» (Verdandi 1902).
2 Det drastiska uttrycket, lånadt från ett mycket lågt stående
uppfostringsområde, må ursäktas, såsom synnerligen träffande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
