Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
anmälningar och recensioner. 40
märkelig brist, att i en svensk karta öfver vikingatågen
icke nedre Wolga och Kaspiska hafvet blifvit upptagna, då
ju flere runstenar handla om härnadståg till detta Särkland
och araberna hafva mycket att förtälja om svenskarnes
härjningar där. Att en sådan fingervisning kunde vara väl
behöflig, framgår t. ex. däraf, att själfva redaktören för
denna Sveriges historia i en skolbok (Läsebok i Svensk
litteratur 1: sid. 2) återgifver »i Sarklandi» med
»sarace-nernas land vid Medelhafvet», ehuru det i ifrågavarande
skrift, som hör till Ingvarsstenarna, otvifvelaktigt är fråga
om Särkland vid Kaspiska hafvet, till hvilket svenskarne
färdades öfver Svarta hafvet, Don och Wolga.
Förf. menar (sid. 236), att det är möjligt, att nordbor,
om än i mindre antal, långt före 900-talets midt tagit tjänst
bos kejsaren i Konstantinopel. I Olegs andra traktat, som
förf. själf omtalar, ehuru under orätt årtal,1) tillförsäkras
emellertid skandinaverna rätt att erhålla krigstjänst hos
kejsaren, när helst och till hvilket antal de än måtte
komma. Och af Konstantin Porphyrogenetos inhämtas, att de
redan i början af 900-talet gjorde krigstjänst under
kejsaren till större antal, än det egentliga väringagardet utgjorde
under sin blomstringstid.
Kapitlet om den andliga odlingen under vikingatiden
och särskildt religionen har undergått något större
förändring, men ännu är den mytologiska framställningen
väsentligen byggd på Sämunds Edda, som uppgifves lära oss
våra hedniska förfäders gudatro och världsåskådning».
Denna uppfattning torde vi dock nu hafva vuxit ifrån, och
det hade därför varit långt bättre att i ett historiskt
arbete låta Adams af Bremen förträffliga skildring af Uppsala
tempel och dess gudstjänst, som bort fullständigt
återgifvas, blifva själfva stommen i framställningen, som
visserligen bort kompletteras med de upplysningar, som kunna
inhämtas af våra person- och ortnamn, af våra gamla
grafvar och folkseder samt — med mycken försiktighet — ur
den isländska mytologien, i den mån man därtill haft
särskild tinledning. Men därjämte hade goda upplysningar
M 912 i st. för 911. Traktaten är nämligen från september
år 6420, och byzantinarne började året med 1 september, hvadan
årtalet ykall reduceras med 5509 och icke 5508.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
