- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Fyrtionde årgången. 1904 /
71

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

7 (i anmälningar och recensioner.



alli mera underfund med deras ytterliga själfviskhet och
hänsynslöshet, som gjorde, att de icke ryggade tillbaka för
förfalskningar och andra brott mot borgerlig lag och heder
för att befordra sina syften. Hvad Gustaf Vasa angår, har man
hittills gärna velat antaga, att det varit nedriga
lyckoriddares skuld, att konungen stundom kommit att framstå i
mindre förmånlig dager, så att konungen själf t. ex. skulle
stått helt och hållet utanför den förfalskning af
släktledningar, som syftade till att föröka hans arf och eget. Men
då dylika handlingar förekomma från olika områden: i den
yttre politiken under gränsfejden mot Ryssland, i det inre
schackspelet, där den ena bygden användes mot den andra,
och i enskilda rättegångar, och då slutligen konungens
uttryckliga order om bedrägligt förfarande i enstaka fall finnas
i behåll, så har man mindre skäl att göra honom så
oskyldig och omedveten i egna affärer.

E. Hildebrands framställning brister ingalunda i
pietetsfull ton. Han ger oss ännu den »gamle kung Gösta», som

— »har vårt Sverige murat
Från grund och till tak.

Vi se honom öppna stigar
Och rödja en vret
I skymmande skog af fördom
Och fåkunnighet.»

Men här är dock icke litet nytt såväl i uppskattningen
som i framläggandet af fakta. Förf. finner väl i fråga om
uppgörelsen med dalkarlarne efter klockupproret, att det
förr eller senare måste sluta med en sådan räfst; men han
kan dock icke återhålla en undran öfver, att den 1531
gifna amnestien ingenting hade att betyda. Den upprörande
rättegången i Örebro betecknas med ali rätt som en svår
fläck i konung Gustafs historia. Konungens för honom
betecknande sätt att under dackefejden låta uppsätta
skrifvelser i dalkarlarnes namn för att därigenom inverka på
andra landskap framdrages o. s. v. Arbetet är rikt på
träffande omdömen, t. ex. jämförelsen mellan Gustaf Vasa och
»de forna germanska statsbildarne i vidt aflägsna åldrar».
Hela detta kapitel om »Konung Gustaf som regent» är ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:42:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1904/0077.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free