Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
123 anmälningar ocli recensioner.
af en från Krakau inkallad tysk, sedan åtminstone ett (i
Skultuna) under Karl IX, och äfven under Gustaf Adolf voro
tyskar jämte nederländare (valloner) sysselsatta vid
mässingsbruken. — Då det å samma sida heter, att järnet före
Gustaf Adolfs tid utskeppades som osmundsjärn, men att
denna utskeppning blef nästan slut i hans tid och under
följande regering förbjöds, så torde märkas, l:o att redan
ständerna i Norrköping 1604 »samteligen för godt och
nyttigt ansett, att allt osmundsjärn måtte utslås till stångjärn,
förrän det föres af riket», 2:o att Gustaf Adolf själf förbjöd
utförsel af både tackjärn och Osmund järn, 3:o att ännu 1739
samma förbud vid stränga straffbestämmelser förnyades,
emedan i de förbud, som finnas intagna i 1637 och 1649 års
hammarsmedsordningar »ej något vite och straff äro
stadgade för dem, som sig däremot förbryta».
Sid. 86 uppgifves, att konungen på kopparkompaniets
medel betalade ända till 20 för hundradet. Det är
missförstånd. Konungen har själf förklarat meningen med denna
bestämmelse, som var, att räntan skulle betalas i
kopparpenningar, under det att lånet beräknats i silfver. Och när
räntan efter konungens död och efter en ny myntreform
verkligen betalades, blef den gulden med 10 proc.
Att Älfsborgs lösen i fyra år utgått blett på grund af
ett utskottsmötes beslut (sid. 92), är knappt riktigt.
Konungen förhandlade i egen person därom på Kopparberget 1613,
och liknande underhandlingar hafva nog förts äfven på
andra håll.
Sid. 149 uppgifves fortfarande, att Erik Soop räddade
Gustaf Adolfs lif vid Stuhm. .
Sid. 271 uppgifves om Gustaf Adolf 1632, att
»Tyskland låg för hans fötter; hans makt sträckte sig från Alperna
till Ishafvet». Öfver hvilket land vid Ishafvet rådde Gustaf
Adolf, eller hvem lydde där hans befallningar?
Nils Höjer.
Fr. Laurell. Svenska växtnamn och binär nomenklatur.
Undersökning och antikritik, Uppsala 1904.
Behofvet af svenska namn på inhemska och hos oss
odlade växter — åtminstone de vanligaste — är numera
så allmänt erkändt, att därom ej behöfver ytterligare ordas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
