Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132
anmälningar ocli recensioner.
igenom har arbetet en i flere hänseenden vida större
omfattning än Hallgrens öfversikt.
I likhet med Hallgren uppdelar förf. sin öfversikt efter
»tidsaf delningar», skilda genom de tidpunkter, vid hvilka
mera epokgörande skolordningar utfärdats. Han erhåller
sålunda för nyare tiden fem tidsskeden, begränsade genom
följande årtal: 1523—1649—1724—1820—1849. Mot denna
periodindelning kunna måhända befogade anmärkningar göras.
Af nämnda årtal förefaller till en början 1523 väl
omotive-radt, emedan ingen skolordning då såg dagen. Vår äldsta
skolordning bär året 1571 och äfven om man med förf. och
andra antager att denna i hufvudsak tillämpats på ett eller
annat håll långt förut, ja redan omedelbart efter
reformationens införande, kan man dock ej komma tillbaka till 1523.
Den närmaste förebilden, Melanktons sachsiska skolplan, är
af år 1528. Men oafsedt denna oegentlighet i en detalj,
måste den berörda periodindelningen väcka vissa
betänkligheter. Den betingas ju af lagstiftningen för de högre
läroverken, men lämpar sig därför ingalunda för folkskolans
historia, ej heller för den pedagogiska litteraturens historia,
och förf:s uppgift har ju varit att skildra
»uppfostringsväsendets» utveckling i sin helhet. Men clet kan dessutom
äfven ifrågasättas, huruvida den följda indelningen med
hänsyn ens till den högre undervisningen är lämplig. Så t. ex.
sammanföras under tidsafdelningen 1724—1820 tvänne
tidsskeden med ganska olika skaplynne. Under tid säf delningens
förra hälft framträder den s. k. Frihetstidens utilitarism, som
ger sig uttryck bl. a. i 1760 års undervisningsprojekt, under
dess senare en sträfvan tillbaka till humanismen, en
sträfvan, som får sitt uttryck bl. a. i 1820 års skolordning.
Säkerligen skulle större intresse vunnits åt öfversikten, om
ledande grundsatser eller tendenser fått mera influera på
periodindelningen, hvarigenom ock denna kunnat bringas till
större samklang med den gängse indelningen af vår politiska
och kulturella historia. Ja, fråga är, om icke den gängse
indelningen af vår politiska historia varit att föredraga
framför den af förf. använda. Med användning af den förra kunde
ock för läsaren blifva klart att det fortgående arbetet på
skollagsstiftningens område betingats icke så mycket af lusten
att »förbättra» som icke mer af sträfvan att erhålla ett efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
