Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
135 anmälningar ocli recensioner.
stallare. Man kunde dock hafva väntat att förf. efter Schlicks
exempel för reformationstiden framhållit en
hufvudström-ning af sådan vikt som humanismen. Att »1571 års
skolordning utgör en del af kyrkoordninger» är visserligen
betecknande för det kyrkliga intressets supreuiati under nämnda
tid, men minst lika betecknande för tidens humanism skulle
väl det vara, att i en skolordning, som utgör en del af
kyrkoordningen, kristendomsundervisningen (enligt förfrs
förmenande) åsidosättes för det klassiska latinets inlärande.
Jämte reformationen hade väl redan i sammanhang härmed
humanismen bort åtminstone omnämnas. I den rätt
vidlyftiga behandlingen af tiden 1523—1649 talas om
strömningar af så pass underordnad vikt som » aristotelism», »ramism »
(äfven Ramus behandlas) och »ny aristotelism», innan förf.
sid. 21 får anledning att ens begagna ordet humanism. Och
dock har humanismen — liksom de särskildt för
1700-talets midt karakteristiska men af förf. lika litet beaktade
motströmningarna, realismen och utilitarismen — spelat en
högst betydande roll i vår skollagstiftning och vår
pedagogiska litteratur allt intill våra dagar.
I nägra till öfversikten fogade »Slutord» tager förf. en
öfverblick öfver skolväsendets utveckling i vårt land. Han
spårar i denna utveckling tvänne motsatta uppfattningar. A
ena sidan kräfver man för de fyra olika hufvudslagen af
bildning (lärd bildning, realbildning, kvinnobildning,
folkbildning) ända från början skilda skolor; å andra sidan
fordrar man gemensam bottenskola och vid fortsatt undervisning
gemensamhet, såvidt möjligt är. Förf. har härmed utan tvifvel
riktigt angifvit en åtminstone i senare tider framträdande
motsättning, men förfrs påstående att den sistnämnda
riktningen i motsats mot den förra karakteriseras af
grundsatsen, att »hvad som bäst lämpar sig för de små beror af
barnanaturens allmänna beskaffenhet» saknar ali grund.
Barnanaturens allmänna beskaffenhet kräfver visserligen
iakttagande af vissa psykologiskt betingade regler, men ännu
har det icke lyckats någon pedagog eller psykolog att därur
deducera fram någon närmare specificerad skolplan såsom
den enda och allena giltiga. Tvärtom kunna inom ramen af
det för barnanaturen lämpliga flere sådana uppgöras,
sinsemellan mycket olika och dock alla lika berättigade. Ali
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
