- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Fyrtionde årgången. 1904 /
158

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

158

OTTO ’HOPPE.

»numera blott i högre stil och hvardagligt språk», »(numera)
mindre (föga, knappast) brukligt», »†», »(numera blott) i
juridisk (kameral, religiös) stil», »i Finland», o. s. v., o. s. v.
Det finnes ej ett enda moment i ordboken, i hvilket ej
på sådant sätt angifves, till hvilka stilarter den där
behandlade användningen af resp. ord hör. Detta är just en viktig
skillnad mellan Sv. akad:s ordbok och alla andra in- och
utländska ordböcker, där dylika uppgifter antingen icke alis
eller också blott i mycket begränsad utsträckning förefinnas.
I hvartenda moment i ordboken tages således hänsyn till
det nutida talspråket. Men naturligt är, att redaktionen i
fråga om anförandet af talspråksuttryck måste begränsa sig
lika väl som i fråga om skriftspråksuttryck, hvarom mera
nedan. Hvarifrån hämtar nu redaktionen sin kännedom 0111
nutida svenskt talspråk? Redaktionen består af svenska män
och kvinnor, som ägnat sig åt studiet af sitt modersmål,
dess medlemmar ha således personlig kännedom om svenskt
talspråk. Ordboken har utanför redaktionspersonalen
ständiga medarbetare, som äro framstående kännare af svenskt
talspråk, exempelvis professorerna Cederschiöld och Tegnér.
På de ofvannämnda frågelistorna efterfrågas i stor
utsträckning just talspråkets språkbruk i alla delar af landet.
Redaktionen sitter således beträffande de artiklar, den
befordrar till trycket, inne med en kännedom om svenskt
talspråk, som ej står någon annan till buds.

Hr B:s flesta anmärkningar riktas mot excerperingen.
Han anför först följande, som han förklarar vara »ytterst
belysande»: »Adjektivet bang finnes citeradt endast från
finska författare» — detta är ej riktigt, ty där citeras också
Almqvists ordbok (1842) och Wenström-Jeurlings ordlista
(1891); äfven åberopas svenska dialekter — »nu är likväl
ordet minst lika vanligt hos svenska» — riktigheten af detta
påstående bestrider jag bestämdt, något som också en
artikelförfattare i Stockholmsbladet 2 jan. 1904 gjort — »ergo
måste luckor finnas i excerperingen». För att komma till
detta resultat hade hr B. ej behöft lämna prof på sin logiska
slutledningskonst genom att framkomma med ett felslut, som
skulle ha varit ett för hvarje normal människa påtagligt
felslut, äfven om de båda premisserna hade varit riktiga,
medan nu båda äro oriktiga. Ja, hr B., det finnes luckor i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:42:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1904/0164.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free