Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
310
anmälningar. och recensioner. 328
och ju mer af dess innehåll, som kunde meddelas
lärjungarne, dess bättre för dessas allmänt humanistiska bildning,
de må blifva jurister, präster, läkare, konstnärer eller
köpmän och aldrig erhålla något intyg öfver sina insikter i
antik konsthistoria. Men en sådan undervisning är kanske
»opraktisk» och därför meningslös? Den är åtminstone icke
på modet hos oss för närvarande.
Lennart Kjellberg.
Om den poetiska friheten i 1800-talets svenska
diktning. Studier i svensk vers af Ruben G:son
Bsrg. Göteborg 1903, Wald. Zachrissons
boktryckeri-A.-B. Göteborgs Kongl. Vetenskaps- och
Vitterhetssamhälles handlingar. Fjärde följden. V: 2.
Frågan om »den poetiska friheten», om skaldens
förhållande till de grundlagar, vi eljes pläga uppställa till
efterrättelse, är ofta aktuell för oss skolfolk. Vi äro ofta i det
läget, att vi få påpeka olikheter mellan skaldernas praxis och
det vanliga språkbruket.
För den tänkande läraren bjuder behandlingen af dessa
frågor icke så sällan en viss svårighet. Man ville gärna se
litet djupare i tingen och göra sig något reda för denna
egendomliga dualism i språket. En vetenskaplig
undersökning af problemet i fråga skulle således utan tvifvel vara
mycket välkommen.
För icke så synnerligen länge sedan nöjde man sig med
en rätt enkel förklaring. De stackars skalderna hade ju
både rim och meter att dragas med. Då de för vår
förnöjelse påtogo sig denna tunga börda, borde vi väl till
gengäld ha fördrag med en del språklig inkorrekthet, som eljes
belönas med bockar och underbetyg.
En diktens vän kan dock i längden icke nöja sig med
en så pass tarflig förklaring. Den får väl gälla ibland,
kanske ofta. Men vi få väl söka hålla fast, att skalden med
andra och högre rättsgrunder kan motivera en emancipation
från prosans lagar. Vid sidan af den lägre poetiska friheten,
som dikteras af rim- och meternöd, måste vi också tänka oss
en högre, som har sin grund icke i skaldens bristande
herravälde öfver formen utan i hans inspiration. Det måste väl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
