Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GREKISKAN SOM SKOLÄMNE.
395
Härefter skulle bihangets glanspunkt komma: läran om
analogibildningarna. En författare med psykologisk skolning
och en smula litterär talang skulle här kunna åstadkomma
en åtminstone för de mognare eleverna smaklig utredning.
Härigenom skulle kontraktionsegendomligheterna i andra och
första deklinationen både i fråga om accent och
kontrak-tionsljud, passivaoristerna, s i passivum af vissa verba pura,
futurum atticum och doricum och många andra fenomen,
hvilka jag ej behöfver uppräkna, få sin tillfredsställande
förklaring. Nästan ännu mer vidtomfattande är analogiens
betydelse i syntaktiskt afseende. Att anföra exempel härpå
är onödigt. För hvar och en, som sysslat med grekiska
studier, är det välbekant, huru kraftigt denna princip
ingripit i detta språks lif. Det grekiska skriftspråket var ju,
i olikhet med det latinska, ovanligt länge i eminent mening
lefvande, stående i liflig kontakt med talspråket och
öfver-flödande på de djärfva associationsbildningar, som utmärka
detta. — Affattades detta bihang på rätt vis, är jag
öfvertygad om att de mognare bland eleverna skulle af egen
drift och på egén hand studera detsamma. Från min egen
skoltid minns jag lifligt, huru den grekiska grammatikens
mera orsaksförklarande hållning tilltalade mig i jämförelse
med den latinskas dogmatism. Jag tyckte mig i den förra
förnimma en doft af vetenskap. För att få de svagare
dis-ciplarna med vore det nog tillräckligt att då och då låta
läsa upp ett stycke ur bihanget under någon lektion, då
ämnet gåfve anledning därtill.
Detta vore alltså mitt ideal af grekisk grammatik. Ar
det nu troligt, att det blir realiseradt? Svårligen i hela
sitt omfång. Den Löfstedtska grammatiken är fast ingrodd
vid våra läroverk och komme nog att segerrikt trotsa eventuell
konkurrens. Dessutom erkännes tacksamt, att den senaste
upplagan är mycket förtjänstfull. Särskildt gäller detta
syntaxen. Äfven formläran är utan tvifvel förbättrad, dock
ej i samma grad som syntaxen. Utgifvaren har här mera
fasthållit vid det häfdvunna. Förkortningen kunde varit
starkare. Uppställningen kunde med fördel ha ändrats här
och hvar. Nå, detta kan ju någorlunda afhjälpas vid
läsningen. Värre är det, att den kontakt med vetenskapens
senare resultat, som jag skulle önska upprätthållen genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
