Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
279 ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER.
vilseledande, då därunder rätteligen ock borde inbegripas
den vanliga typ af »uppdämda sjöar», som Hagman kallar
»morändämda».
I kapitlet 3 (»haf») förklarar författaren å sid. 86 de
på hafsbottnen befintliga djupbäckenbildningarne genom
kontraktionsteorien. De skulle då ha närmast framkommit
som resultat af horisontalt verkande (veckbildande) krafter.
Mig synes det, att de mycket lättare förklaras som bildade
af vertikalt verkande krafter, d. v. s. att de uppkommit
genom förkastningar
På sid. 87 talar författaren om »hafsbottnens
betäckning» och indelar därvid sedimentlagren i
kustaflag-r ing ar (på djup, som understiga 100 m.) och d j u
p-aflagringar. I det följande likställer han sedan
kust-aflagringar med aflagringar af mekaniska sediment,
härledande sig från fastlandet, och djupaflagringar med organiska
sediment. Man får sålunda af hans framställning den
uppfattningen, att de mekaniska eller kanske rättare de
kontinentala sedimenten ej skulle finnas nedanför
100-metersdju-pet, då deras förekomst likvisst är konstaterad t. o. m. på
djup af flera tusen meter.
Längre ned på samma sida heter det: »Gula hafvet
får sin färg af Hoanghos aflagringar, hvilka bilda den
jordart, som kallas lös s». Löss skulle sålunda vara detsamma
som Hoanghos aflagringar, hvilket väl författaren ändå ej
menar.
På sidd. 96 ff. kommer en i flera fall oriktig
framställning af hafsströmmarne 2).
Labradorströmmen fortsätter ej ut med Norra Amerikas
kust söder om New Foundland utan dyker öster om denna
vallsjö» (en öfversättning från tyskan), hvarigenom han för denna
typ får ett namn, som skiljer den från de morändämda. Namnet är
dock ej väl funnet, då vall i svenskan är ett tämligen sväfvande
begrepp och snarast torde beteckna något, som har utsträckning
hufvudsakligen i längd. Moränvallsjö skulle sålunda bli detsamma
som morändammsjö.
x) Jämför Ymer, 1899, sid. 4: Ekholm, Om klimatets
ändringar i geologisk och historisk tid samt deras
orsaker.
2) Jämför Ymer, 1903, h. 4, Anmälning af Hagmans lärobok
af S. L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
