Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
JOHAN SAMUELSSON.
för innehållet! Ofta kanske’lärjungarna inte ha haft en
aning om den reella innebörden af det ]ästa. Jag vädjar till
hvars och ens egen erfarenhet. Utan tvifvel är det bättre
ställdt i detta afseende nu än förr, men säkert återstår ännu
mycket att rätta.
Det säger sig själft, att man framför allt vid latinstudiet
skall söka bibringa en historisk bildning. leke i den mening
att den politiska historien skall inläras under latin timmarna.
Tyvärr blir också detta ofta en latinlärares lott att inplugga
eller uppfriska de viktigaste data och händelser från den
gamla historien. Detta måste ju ofta ske för innehållets
begripande. Men jag fattar naturligtvis historisk bildning i
en vidsträcktare mening: kännedom om romarnas
statsinrättningar, religion, seder och bruk, med ett ord deras
själs-och kulturlif, för så vidt det behöfs för texternas riktiga
förstående. Förklaringen af de lästa författarna bör gå ut
på detta och icke blifva en repetition af grammatiska regler
och ett hopande af stilistiska subtiliteter.
Förutom de rent historiska orienteringarna bör
lärar-ren meddela upplysningar i romerska stats- och
privatanti-kviteter. Enligt min mening välbetänkt är
läroverkskom-mitéens bestämda uttalande1), »att latinstudiet vid
läroverken ej kan omfatta någon sammanhängande öfversikt
öfver s. k. romerska antikviteter utan man får inskränka sig
till att, när texterna därtill gifva anledning, framställa en
och annan viktigare detalj mera utförligt och åskådligt».
En sammanhängande läsning af någon lärobok i
antikviteter tar nämligen för lång tid och medför efter min
erfarenhet alltför obetydliga resultat. Detta beror väl
därpå, att en systematisk framställning lätt blir torr och
intresselös, då dess föremål är alltför främmande för
lärjungarna. Vidare är det också onödigt att släpa med sig allt
det lärdomsgods, som innehålles äfven i en lärobok af så
anspråkslösa dimensioner som Lindroths. Af
statsantikvi-teterna bör endast kapitlet om de viktigaste ämbetsmännen
göras till föremål för minnesstudier. Allt annat kan
meddelas muntligt vid behof, det viktigare, t. ex. senaten och
folkförsamlingen, något utförligare och i sammanhang.
Se Betänk, s. 303.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>