- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Fyrtiotredje årgången. 1907 /
162

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

162

A. HALLSTRÖM.

serna och i hvilka han vid studentexamens afläggande
knappast hunnit öfver de första grunderna, såsom i latin, franska,
och grekiska. Nu kan man invända, att fordringarna på
lärarne i skolans ämnen måste ställas olika, allt efter den
olika plats ämnena intaga på läsplanen. En lärare i tyska
i de högsta klasserna måste således enligt denna
åskådning ha vida grundligare kunskaper i sitt ämne än
läraren i franska, latin och grekiska. Läraren i de
sistnämnda ämnena behöfver ju endast bibringa lärjungarne
en tämligen elementär kurs. Det vore emellertid
betänkligt, om läraren vore så svag i sitt ämne, att.
han stode handfallen vid ombyte af läroböcker, eller om
han icke kunde lämna behöflig hjälp och ledning åt en
begåfvad lärjunge, som ville begagna valfriheten i de högsta
klasserna för att grundligare studera något af de nämda
ämnena. Det får väl icke heller antagas såsom säkert,
att-de nu stadgade kursplanerna skola äga bestånd i ali
framtid. Det kunde ju tänkas, att man funne det lämpligt att
låta franskan börja på ett tidigare stadium. Då skulle det
egendomliga kunna inträffa, att den redan tillsatte
hufvud-läraren, lektorn, som utbildats endast med syfte att kunna
sköta en treårig skolkurs, hade vida mindre studier i ämnet
än de adjunkter, med hvilka han finge samarbeta. Detta
är dock endast en tänkbar möjlighet, och man behöfver
knappast befara, att den skall blifva verklighet. Såsom
villkor för behörighet att söka lektorst jänst föreslås
visserligen, att den sökande skall i filosofie licentiatexamen
hafva erhållit betyget Med beröm godkänd eller därutöfver
i ett af de till sysslan hörande ämnen samt i filosofisk
ämbetsexamen dylikt betyg i samtliga de examensämnen, som
motsvara de ämnen, i hvilka befattningen kungjorts ledig.1)
Det blefve således möjligt att nämnas till lektor i ett ämne,
hvari man endast erhållit betyget Med beröm godkänd i
ämbetsexamen. Men då den, som har goda licentiatbetyg

*) I förbigående kan jag icke underlåta att påpeka det
besynnerliga i detta stadgande, hvarigenom t. ex. en person, som aflagt
ämbetsexamen i tyska, engelska och romanska språk och sedan i
licentiatexamen tagit högsta betyg i nordiska språk och estetik, leke skulle
vara behörig att söka lektorat i modersmålet och tyska, därför att
han icke har betyg i ämbetsexamen i nordiska språk eller estetik.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:44:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1907/0168.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free