Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anmälningar och recensioner.
Nylund, D. F., Allmän religionshistoria för realskolan.
Stockholm, Geber, 1906. 64 sid. Pris 1 krona.
När och hur skall en bok sådan som denna användas? Enligt
förf :ns i förordet uttalade mening som läse- och uppslagsbok i
realskolans fjärde och sjätte klasser, i den senare dessutom som lärobok.
Ser man på gällande undervisningsplan, till hvilken förf. hänvisar,
förefaller det bra nog egendomligt, att han icke öfvervägande tänkt
sig sin bok använd i fjärde klassen. Ty uteslutande dit hör hans
kapitel om israeliternas religion, öfvervägande dit höra kapitlen om
egypternas, babyloniernas och assyriernas, västsemiternas och
persernas religioner, och ungefär lika till båda klasserna hör den
grekiska religionen. Återstå såsom hufvudsakligen hörande till sjätte
klassen inledningen samt arabernas, indernas, germanernas och
romarnas religioner, summa 19 sidor af de 64.
Man kan således knappast fritaga förf. från en viss oklarhet i
fråga om bokens uppgift. Till samma resultat kommer man, om man
granskar hans val af stoff. Han säger sig i förordet ha »uteslutit
eller förbigått hvad som förut kan anses vara bekant från den
allmänna historien och kyrkohistorien». Nu är det ju svårt att säga, hvad
som kan anses på det sättet bekant, ty den ene läraren ger sina
lärjungar ett, den andre ett annat. Men nog kunde af nämnda skäl
åtminstone större delen af hvad som säges om islam och om
germanernas religion tryggt ha uteslutits. Och nog borde väl förf.
ha tagit hänsyn icke blott till allmänna historien och kyrkohistorien
utan också till fjärde klassens kurs i Israels historia såsom en
utanför hans bok liggande kunskapskälla för realskolans elever. I så
fall hade säkerligen hela det 15 sidor långa kapitlet om
israeliternas religion utfallit, kanske också ett och annat på andra håll. Eller
kanske det är förf :ns mening, att nämnda kapitel skall motsvara
nndervisningsplanens kraf på en framställning af Israels historia i
fjärde klassen. I så fall hade han bort ge sin bok en annan titel
och äfven skrifva ett annat förord.
Äfven på annat sätt vittnar stoffvalet om osäkerhet rörande
bokens uppgift, nämligen däruti att det träffat de olika kapitlen
ganska ojämnt och inkonsekvent. Hvarför inleder förf. t. ex. sitt
kapitel om egypternas religion med en liten framställning om den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
