Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER. 35f>
någonting, som har med ellipsens form att göra, hvadan den bör
definieras som ett förhållande. Analogt definieras också
excentricitet för en hyperbel (sid. 51 och 52 i öfningsboken). Trapez
användes i samma betydelse som eljest parallelltrapez (sid. 56 i
läroboken och långt förut, sid. 7 i öfningsboken), hvilket senare
namn ej förekommer alis. Hit hör också den onödiga och mot
gängse språkbruk stridande distinktionen mellan bild och figur,
som af förf. genomföres redan å sid. 1.
Det har sina vådor, att en författare påtvingar nybörjaren
benämningar, som han icke påträffar i litteraturen för öfrigt.
§ 6 Begreppet irrationellt tal. Å annat ställe1) har jag redan
kritiserat hr Laurins sätt att (sid. 47 i läroboken) införa begreppet
irrationellt tal. Det har kommit in alltför tidigt och alltför abstrakt.
Man uppskjute detta begrepp, tills lärjungarna funnit, att dylika
tal existera, d. v. s. tills man behandlat Pythagoras’ sats.
Anmärkningen å sid. 54, som icke ansluter sig till e‡t konkret exempel,
anser jag vara synnerligen svårbegriplig.
I anslutning’’ till hvad jag i anförda arbetet andragit, anser jag
hr Laurins framställning af begreppet irrationellt tal icke lämpa sig
för nybörjaren.
§ 7. Stoffets begränsning. Redan förut2) har jag kritiserat, att
förf. i kursen för realskolan upptager reguliära månghörningar af
5- och 15-hörningarnas grupper och anfört skäl för min mening,
men då dessa saker äro tryckta med fin stil, är meningen, att de
kunna förbigås.
Den kurs i stereomet i, som förekommer i böckerna för
realskolan, är alldeles för vidlyftig för dem, för hvilka den är afsedd.
I själfva verket har förf. menat, att den skall räcka till äfven för
gymnasiet. I de båda delarna af författarens lärobok för
gymnasiet (förf. säger på något ställe, att delen II också är den sista)
anträffas intet åt Stereometrien ägnadt kapitel annat än i form
af exempel i öfningsboken samt i form af sferisk trigometri i del II.
Det väcker min förvåning att en erfaren lärare kan tro, att de
de-duktioner, som finnas exempelvis sid. 117 och sid. 131 i läroboken
för realskolan eller de, som förekomma å sid. 66—69 i
öfningsboken i geometri för realskolan, kunna inhämtas af någon enda
lärjunge på detta, stadium. Formeln
*) Nyare riktlinjer etc., sid. 11.
2) Anförda arbetet sid. 16.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
