Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
370
GENMÄLE.
tes af sådana uttryck som i § 11: »Les fonctions circulaires — —
ont regu le nom de lignes trigonométriques. Ce sont des nombres
abstraits, car etc.» samt i § 12 därsammastädes: »Par extension
d’idee ön appelle lignes trigonométriques d’un angle les lignes
trigonométriques de Paré qui a la mëme mesure que Pangle. Dans
la suite nous emploierons indifféremment le mot arc ou le mot
angier På liknande sätt uttrycker sig Barel i § 8, sida 11 i sin
lärobok i trigonometri.1) För den, som har någon erfarenhet
om huru lätt lärjungar ha att begå misstag angående storheters
dimensioner, står det nog klart, att man måste vakta sig för sådana
uttryck, som de ofvan anförda, och i stället kraftigt betona, att
linjer icke äro tal.
Af det ofvan sagda torde tillfyllest framgå hvad som varit
författarens tankegång vid införandet af de grundläggande
begreppen: Man börjar med att, i öfverensstämmelse med den
historiska utvecklingen, framhålla, att mot hvarje cirkelbåge svara
entydigt bestämda trigonometriska linjer samt huru dessa i en
och samma cirkel ändra sig med bågen. Sedan visar man, att, när
det gäller att använda dessa linjer såsom mått på vinkeln, det
är nödvändigt att taga hänsyn till radiens storlek, då så väl
bågen som de trigonometriska linjerna äro proportionella mot denna,
hvarigenom lärjungen på ett naturligt sätt får besked om, hvarför
det är lämpligt att såsom vinkelmått använda förhållandet
mellan bågen och radien äfvensom hvarför vinkelmåttet måste vara
ett abstrakt tal.
Man kunde vara frestad att taga det som ett skämt, då
recensenten å sida 34 yttrar: Författaren synes själf ej vidare hålla på
de först införda begreppen, enär han i en not på sida 1 säger: »de
nu följande definitionerna äro ej afsedda att läsas utantill, utan
tjäna endast att förklara den geometriska bilden» etc. Eller har
recensenten verkligen icke förstått, att det var definitionens verba
formalia, som icke behöfde läras utantill? Fortsättningen till det
af recensenten afbrutna citatet lyder dock: » som bör fast
inpräglas i minnet.» Behållningen af dessa definitioner skall således
enligt författarens plan utgöras af dessa fast inpräglade
minnesbilder, däri inbegripet insikten om deras variationer till storlek
och tecken periferien rundt, hvilket skall utgöra den fasta
grundvalen för allt det följande.
*) E. Bor el, Trigonometrie, 2:e cycle. Paris 1904.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
