Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
374 GENMÄLE.
%
pit sig an med författandet af en svensk lärobok i trigonometri,
där samma grundåskådning skulle göra sig gällande. Detta
förklarar då också, att recensenten anser sig böra förebrå författaren,
att denne icke tagit vederbörlig hänsyn till litteraturen i ämnet1).
Sanna förhållandet är, att läroboken tillkommit, innan
ifrå-varande program kommit på dagordningen. Den har utarbetats
af författaren under sommarferier från och med år 1900 och
förelåg färdig i manuskript, så när som på öfningsexemplen, redan
sommaren 1904. Först på våren 1905 lärde författaren känna de
ofvan nämnda reformsträfvandena. Lärobokens sista kapitel har
således icke tillkommit under inverkan af sagda rörelse, utan
författaren hade länge känt det som en brist, att hithörande lärorika
funktionskurvor saknats så väl i den numera allmännast använda
läroboken i analytisk geometri som i läroböckerna i trigonometri.
Författaren mindes, med hvilket intresse han själf studerade i
Lindelöf, Analytisk geometri, kap. X, Om några linjer af högre
träning, och sammanskref nu kap. 8 i sin lärobok så, att det skulle
kunna läsas såsom afslutning till så väl kursen i analytisk
geometri som till kursen i trigonometri, bildande en öfvergång till högre
delar af matematiken.
Emellertid hade författaren, redan när bokens första kapitel
skrefs, haft anledning att taga i sorgfälligt öfvervägande, huru det
skulle taga sig ut att redan från början grunda framställningen på
den analytiska geometriens betraktelsesätt. Ty i det franska
arbete i trigonometri, som af författaren åberopas i förordet2), är en
sådan plan genomförd. Hade recensenten tagit kännedom om
det tidigare franska undervisningsprogrammet, skulle han ha
funnit, att programmet af år 1902 hvad trigonometrien angår sakligt
ingalunda bjuder på någon betydande omhvälfning, såsom fallet
är i fråga om algebran. Och då recensenten utbrister: »Redan i
första kapitlet kommer Bor el fram till en grafisk framställning af
kurvan y = sin x, men så har han också att stödja sig på sina
läroböcker i algebra —», så kan det vara nyttigt att erfara, att Borel
i sitt ofvan anförda arbete når fram till sinus-kurvan först på
sidan 41, under det att i PichoVs lärobok sinuskurvan framställes
redan på sida 9 och tangentkurvan, som alldeles saknas hos Borel,
på sida 12, utan att därvid finnes någon reformerad algebra att
Se recensionen sida 40.
2) J. Pichot, Eléments de trigonométrie rectiligne, Paris 1898.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
